• Mat

    14000 steg utan mål – och BÄSTA tapasen ever

    Meeeeen då! Idag är det sista dagen här. Vi har det HELT fantastiskt. Går dit näsan pekar, äter där det ser som mest oturistiskt ut, dricker kaffe och sätter ner rumpan där plats finns. Bara är. Magiskt!

    Igår började vi med att ta oss till triumfbågen och den stora parken bredvid. Vi hittade en bänk i solen där vi satte oss. Och blev sittandes. I nära två timmar satt vi och värmde näsan i solen, kollade på folk, förundrades över gatuförsäljarnas frenetiska försök att kränga solglasögon och billigt Barca-skräp. När vi blev hungriga gick vi vidare.

    När vi blev hungriga gick vi vidare – tog en taxi upp till Park Guel i hopp om att se moasikparken. Men icke! Biljetterna var slut?!? Oklart vad det betydde men vi såg det vi ville från utsidan så vi orkade inte härja. Spansk ordning av bästa sort – ingen vet ett skit och ingen har svar på nåt!

    Nu till en av resans höjdpunkter – cykeltaxi ner till stan igen. Sååå roligt! Vår tjej som körde berättade massa skoj om stan, demonstrationerna som pågår hela tiden och om hennes favoritrestauranger. Vi bad henne köra oss till hennes favvohak. Och My lord vilket ställe!!!!

    Ser ju inte mycket ut för världen men vilket underbart ställe. Recepten är dom samma sen generationer. Det är så litet att man knappt får plats att vända sig. Folk överallt och alla verkade känna dom som jobbade där. Sååå bra service och maten. Orimligt bra! Jag drack deras egna special champagne/bubbel/nåntingobestämt som serverades ut stora flaskor. Dom blandar detta något själva och var typ det godaste jag druckit!

    Passade på att sno en bild när dom plötligt körde familjefoto i baren. Underbart ställe! Hem för siesta innan middagen. Också ljuvligt! Men nu – shopping!!!

  • Mat

    Un Poco – väl värt ett besök!

    Vi körde Italienskt till middag på konferensen i veckan. Jag har ju fördelen att kunna välja lite eftersom det är jag som bokar. Denna gång ville jag framför allt ha en Chambre Separee så vi kunde få sitta lite avskilt. Vi har nya kollegor och är 8 personer – värsta antalet att boka middag för. För många för att alla ska kunna sitta tillsammans på ett bord och faktiskt höra varandra i en ”vanlig” sittning och för få för att bra kunna dela upp det på två bord. Hittade att Un Poco hade en avskild avdelning och sååå nöjd när den var ledig på rätt datum! Bokade deras stora 7 rätters avsmakningsmeny till hela sällskapet.

    Antipasti till förrätt – what else? Maaagisk burrata, salami och skinkor tillsammans med hårdostar och en sallad. Höjdpunkten var dock en tartar. Fantastiskt gott. Alla delar på maten vilket alltid är ett trevligt koncept.

    Primi – pasta heaven!

    Jag gjorde mitt bästa för att inte dyka ner i dessa godsaker – minimalt med kolisar som jag ju numera äter. Kunde dock inte låta bli att smaka en ravioli. Fylld med ricotta och serverad med amarettomandlar och orimliga mängder smör. Oh my! Tog såklart en liten tugga av både tryffelpastan och sparrisrisotton och båda – ljuvliga!

    Secondi – KÖTT

    Lamm och nöt tillagade till perfektion. Så goda tillbehör och underbart presenterade. Smakade ju inte pommesen men enligt utsago va även dessa grymt goda! Vid det här laget var vi tokmätta men det gick liksom inte att låta bli. Allt bara smälte i munnen och alla smaker. Mums! Var ju första gången på Un Poco för mig men absolut inte sista. Mycket trevlig och lyhörd personal, goda viner efter bra rekommendationer och jättemysig lokal.

  • Mat

    Café Facile

     Igår kväll hade jag en sån där kväll man kommer komma ihåg läääänge! 

    Mina fina fina tjejer – skruttarna jag började träna när dom fortfarande gick på dagis. Numera är det damer med grymma framtidsplaner, med fantastiska prestationer bakom sig och tjejer jag både imponeras och inspireras av. Mina tjejer liksom. Jag vill ju gärna tro att jag har varit med och petat tillräckligt mycket i deras liv under många år för att kunna ta åt mig en liten liten del av äran för deras framgångar. 

      
    Lina, som sitter bredvid mig, är dansare. Den här tjejen är estet ut i fingerspetsarna. Hon är utbildad på balettakademin och har jobbat som dansare i New York. Nu är hon hemma en vända för att samla ihop alla miljoner papper som krävs för att hon ska kunna åka tillbaka till USA med ett artistvisum. 

    Erika – blondisen – är vår minsting. Vi kämpade oss igenom murar, väggar och berg av motgångar men överbevisade alla när hon gång på gång knep fina platser på tjusiga tävlingar. Hon avslutade sin konståkningskarriär med en helt fantastisk SM-tävling där hon slutade på fjärde plats. Numera pluggar hon på KTH till något jag inte ens kan stava till. Det är matte på en nivå man som vanlig dödlig inte ens försöker fatta. Hon är den enda av oss som i sann konståkningsanda fick sin hockey-spelare. 

     
    Och så Emma då. Min jämnlike i så mycket men ändå är vi ljusår ifrån varandra. Det här är tjejen som knappt har en näsa för allt skinn. Hon far jorden runt och har en titel på sitt visitkort vid 25 års ålder en annan bara kan drömma om. Det blev marknadsföring hon satsade på och jag skulle fasen inte bli förvånad om den här donnan styr och ställer i väl valt styrelserum på nån av de riktigt feta koncernerna om 10 år. Nu packar hon väskorna och drar till Australien en sväng till för att hitta nya utmaningar… 

    Jag kan inte med ord beskriva hur stolt jag är över dessa tjejer! Alla tre kör sitt race. Och det med besked. 

    En av oss saknades dock. Den tjej som valde samma väg som jag – familj på hemmaplan. Vår fina fina Paulina. Den som höll reda på oss alla, såg till att vi värmde upp och stretchade. Hon är gift med sin Johan idag och har två underbara små döttrar. Hon bor inte i Stockholm längre och det är också enda anledningen till att hon inte var med på middagen. 

    Dessa tjejer har stora platser i mitt hjärta och om så samtalet kommer från USA, Australien eller bara från Häägvik så släpper jag det jag har för händerna och åker. Finns inget jag inte skulle göra för er! ❤️
    Oj! Snacka om att sväva ut.. Men till det jag skulle skriva om. Café Facile. Erikas pappa äger denna pärla! Grym mat, mysigt ställe och såååå värt ett besök. Men boka bord – stammisarna är många och det är fullt mest för jämnan! 

       
    Jag tänker inte ens skriva om min skaldjursrisotto. Gå bara dit och ät den. Ljuuuuuvlig!

     
    Jordgubbssuffle med glass. Japp. Där satt den! 

  • Mat

    Sista middagen

    För vår sista middag återvände vi till den här resans matpärla – hotell Portixol. Lite svalare i luften men inget som inte en filt runt axlarna kunde lösa. 

       

    En Bellini i solnedgången. Perfekt början på en middag och avslutning på resan.. 

      

    En ny aptitretare varje kväll tydligen – denna kväll en vansinnigt god Tuna tart.

      

    Min rätt ovan – stora räkor med blävkfiskris. Det hette något roligt som jag tyvärr inte kommer ihåg. Läbbigt med svart mat men åhhhh så gott. Såsen var en smakexplosion med massa curry och grejer. Mums! Fredriks tonfisk nedan som även den var ljuvlig. Serverad med massa olika gröna bönor samt wasabimajonäs. Grymt gott och väldigt lätt och fräscht. 

      

    Och så avslutningen då – en jordgubbskompott med mascarpone och melonsorbet till Fredrik och jag, som aldrig kan säga nej till choklad, hittade en dessert med namnet ”variationer av choklad” (fast på spanska då)… Ljuvligt! 

      

     

    Nu är det morgon och hem-åknings-dag. Känns helt ok. Vi är väldigt nöjda med resan och känner oss faktiskt redo att åka hem för en långhelg med huliganerna. Längtar så jag dör! ❤️

  • Mat

    Portixol

      
    En liten bit söder om Palma finns ett guldkorn till restaurang. Men havet och båtar som närmsta granne och på det en magisk solnedgång ligger detta svenskägda hotell och restaurang utmärkt till för en lång middag! 

      
    Vi tog en taxi hit från Palma, men är man hurtig (och har bekväma skor) finns det gångväg längs strandpromenaden hela vägen. Taxi gick på några minuter och kostade 6 euro. 

    Hotellet och restaurangen drivs av ett svenskt par och en hel del av personalen är svenska. Lite tråkigt kanske om man är ute efter genuint spanskt men det går snabbt över när man får in maten… 

       
      

    Förätter med skaldjurstema – jag åt heeeelt ljuvliga tempurafriterade räkor och Fredrik en stark skaldjurssoppa med rös curry och citrongräs. 

      

    Ceasarsallad med grillad lax till mig och en pasta till Fredrik som inte kom med på bild. Laxen var kanon men ciabattaflarnen och parmesanchipset var absolut det bästa! 

     

    Avslutningen – grym!!! Kladdkaka med betoning på kladd! Den här är bakad med kärlek. Hemstampad mangoglassen och grädde. Till och med jag fick inse att grädden var överflödig – den helt perfekt krämiga glassen var mer än nog som komplement till den maffiga chokladkakan. 

    Servicen på den här restaurangen är mer än utmärkt och så snart solen började ramla ner kom det ut filtar i rasande tempo. Vi orkade inte äta upp hela desserten (och jag är inte den som ger mig på choklad i första taget) och när notan kom var en dessert avdragen. Absolut inget jag förväntar mig när jag beställt in den men en extremt snygg gest. Den här restaurangen är absolut värd ett besök! 

  • Mat

    Grotesco och American Table 

    Ikväll har jag och Fredrik varit ute på äventyr – jag gav honom biljetter till Grotesco på Scala och en middag på American Table i födelsedagspresent och ikväll var det dags. En mycket lyckad kväll och vi är larvigt mätta!

    Jag har gjort stan i en ny klänning (som inte syns inser jag – hade ju knäppt kappan) från Kappahl och såklart min finaste födelsedagsväska!

    IMG_9322

    IMG_9328

     

    Grotesco är alltså inte namnet på själva föreställningen utan är namnet på teatergruppen – det hade jag inte alls hajat. Detta var det galnaste jag sett. Det är en blandning av teater och revy ihop med musik, monologer och en tjockis på lina. När man tror att man greppar det ena byter det snabbt till något annat – från trubadur till country och en rättegång på låtsasengelska blandat med rysk folkmusik. SÅÅÅ sevärt men absolut galet.

    Middagen intogs på American Table – Marcus Samuelssons restaurang som ligger på bottenvåningen av Clarion Sign hotell. Snygg och trevlig inredning med rejäla mängder personliga detaljer. Maten är ju som namnet säger amerikansk men med skandinaviska inslag.

    Vi tog in lite smårätter till förrätt – bland annat en riktigt klassisk makaroni and chesse.

    IMG_9329

    Till varmrätt beställde jag in en burgare. Själva hamburgaren var bland de bättre jag ätit men det var tyvärr lite väl snålt med tillbehör. Jag beställde in en Bea men saknade både Coleslaw och Pickles till exempel. Pommesen var ok men inte mer. Hade nog väntat mig lite mer av en Hamburgare på en restaurang med amerikanskt tema faktiskt.

     

    IMG_9332

    Fredrik åt Jambalaya – en mycket märklig rätt (enligt mig) där man verkar ha slängt i lite av vad man hade hemma när det begav sig. Men riktigt fina råvaror kommer man långt med och detta var smarrigt värre. Det dyraste på menyn dock vilket återigen gör att vi nog hade väntat oss liiite mer.

     

    IMG_9333

    Kvällens bästa – desserterna. En riktigt USA Sunday med extra allt. Det är glass. Det är grädde. Det är kolasås (godaste jag smakat någonsin). Det är körsbär. Det är maräng. GOTT GOTT GOTT!

     

    IMG_9335

     

    IMG_9336

    Och så till sist en Brownie. Kladdig. Med crisp. Med valnötter. Och med en perfekt syrlig limesorbet till. Ja, det bästa vi tar med oss är verkligen desserterna. Jag skulle kunna gå tillbaka bara för att få testa körsbärspajen som jag såg fanns på dessert menyn. Såg även några som beställde in en Surf and Turf som såg fin ut. Ska man komma hit måste man dock boka bort – redan vid 18.30 såg vi folk komma och få vända i dörren. Poppis ställe med andra ord. Drinkar provade vi inte men med tanke på tjockleken på menyn kan det nog vara en hit!

    IMG_9330

    Det är inte ofta Fredrik är med här på bloggen men ikväll, när han var huvudperson och allt, fick ha ge med sig. Det har varit en ljuvlig kväll och lite tid för bara oss, det ger en verkligen tid att tanka lite energi. Och energi lär vi behöva – imorgon är det dags! Harry och hans rövarband från dagis ska på skattjakt och mycket annat. Kalasdags!

     

%d bloggare gillar detta: