Minihopp är Zlatan Ronaldo

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I Harrys värld heter världens bästa spelare Zlatan Ronaldo. Han är en och samma person. Mycket smidigt. Ta de bästa och slå ihop bara. Enkelt. Och så är ju Harry själv såklart ungefär lika bra. Enkelt igen. När man är 6 år. Det självförtroendet går denna vecka på fotbollsskola. Och äger. På allt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Gruppen är pytteliten men jösses va kul dom har. Tränarna är fantastiska och ungarna bara älskar alla lekar, träningsmoment och såklart matcherna. Harry brukar vara lite spak i träningsuppgifterna – det är matchen som gäller liksom – men den kille som är huvudansvarig för gruppen är grym på att få med killarna. Harry är HELT färdig efter de 3 timmarna.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Idag har det varit tema passningar. Ikväll när Harry skulle lägga sig sa han ”Vet du mamma, jag måste somna snabbt nu så jag är pigg imorgon. Då är det SKOTTträning och jag ska skjuta det hårdaste jag kan”

Japp, är man Zlatan Ronaldo så….

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Första uteträningen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det var en sjuuuukt taggad kille som ÄNTLIGEN fick ta på nya gräsdojjorna och köra sin allra första uteträning idag. Som han har längtat! 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det är inga som helst problem att vara fotbollsmorsa när det är 14 grader varmt och sol. När man får sitta på en bänk med solglasögon på och kika på dessa små sötisar som spelar varje boll som om det gällde livet. Det är i alla fall inget fel på engagemanget!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Harry har sin mammas gener när det kommer till sport – kan man inte vinna är det svårt att köra all in. Han springer som en tok när det är match men på övningarna blir det lätt lite halvfart. Älskar sista bilden när han verkligen koncentrerar sig – då åker styr-tungan ut. Dom körde en timma ungefär och när tränarna försökte avsluta träningen var det ingen av killarna som ville sluta… det fick helt enkelt bli en tredje halvlek i den rafflande matchen. Sötnosar!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nya dojjorna på match

I helgen var det dags för Viktor att lira match! Dom spelar 9-manna numera och morsan har fullt upp med att hänga med. Planen är skitstor och jag blir trött av att bara titta på när dom kutar fram och tillbaka som dårar. Viktor match-invigde nya racer-dojjorna och jag vet inte om det sitter i skorna men den farten och spelet har vi då aldrig sett förut. SÅ kul!!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Strålande sol och VINST gjorde den här söndagseftermiddagen komplett. Så kul för killarna att få smita hem med en vinst i första matchen för året. Nu laddar vi för nästa på lördag kväll (precis den tid på veckan man vill stå vid en fotbollsplan i Täby liksom).

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Viktor fick inte peta in något mål själv men var bra nära ett par gånger och gjorde mycket annat helt enligt tränarnas instruktioner. Det var en mycket nöjd och glad kille efter matchen. På söndag är det också dags för Minihopp att ge sig ut på planen för allra första ute-träningen – Man kan säga att han räknar minuterna…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Förlust igår – Vinst idag

Min stolta silvermedaljör! Efter en låååång cup med raka vinster ända fram till finalen slutade våra killar på den där nedriga andraplatsen. 

Igår var det sååå bedrövade killar efter förlusten i finalen med idag stod Viktor och kilade stolt på sin silvermedalj. Nu – några timmar senare känns det såklart som en stor vinst även om det var förlust igår. 

Viktor får ta emot sin medalj medan vissa andra hade heeeelt andra prioriteringar än att hejja på sin storebrorsa!

​​

Silvermedalj och fotbollstårta

Hela helgen har gått åt till fotboll för Viktors del. Vi skulle varit och kollat givetvis men eftersom Harry tog och kryddade helgen med 40 graders feber fick vi hoppa över alla matcher i går och idag lämnade jag killarna hemma för att åka och titta på slutspelet i alla fall. Måste ju säga att det är himla smidigt att ha dubbla familjer vid såna här tillfällen – även fast vi inte kunde vara där så var M och C där så Viktor hade en hel familj på plats ändå. Grymt! 

   
    
   
Efter kämparglöd och riktigt hårt arbete under 7 matcher förlorade killarna A-finalen på en ynka udda straff. Surt idag men imorgon kommer den där silverpengen hänga snyggt på prishyllan. 

Grymt jobbat BSK! 

Kan ju passa på att slänga in en tårta från helgen också. Den har ju ändå passande tema. Till en kille i Viktors lag! 

   
   
Vaniljbottnar med nykokta jordgubbar och glasscreme. Spacklad med marängsmörkräm och täckt med sockerpasta. Det brukar jag ju aldrig använda (tycker marsipan är godare) men på grund av allergi gjorde jag ett undantag. 

Detaljen kallad livet

Ni vet när man plötsligt stannar upp och känner lite panik över att man INTE HINNER! Ingenting blir gjort, högarna växer i takt med dammtussarna och stressen över allt man inte gjort, borde gjort och vill göra inte blir av. Just då är det fantastiskt effektivt att kika i bildarkivet på mobilen för att få lite perspektiv. Ikväll satt jag just med den där smygande panikkänslan av att dagarna går och jag inte får ett skit gjort. Och se vad jag hittade….

I torsdags började jag packa inför Viktors fotbollscup. Tvättade matchtröjor, rullade ihop sovsäck och letade upp omaka strumpor. Lite lagom med pyssel sådär.

I fredags var jag först hos läkaren och kollade foten. Det går framåt – om än långsamt. Hämtade ett paket och haltade in på Stalands och sjukskrivnings-tröstshoppade detta larvigt snygga kit till köksbänken.

I paketet gömde sig en jätteladdning från Tant Fondant – mer tårtbak åt folket!

Jag hade även den här lilla hesfisen hemma som knappt hade någon röst. Tur att allt blir bättre med lite pannkakor.

Efter att ha lämnat Harry hos mormor och då kommit på att jag glömt Frasse hemma och därför fick åka hem med mormor och Harry på släptåg för att hämta honom lyckades vi packa in oss i bilen och börja färden mot Sandviken och Göranssons cup. (världens längsta mening men den behöver liksom bli sådär jobbigt lång så man nästan inte har någon luft kvar. För så kändes den eftermiddagen ungefär)

Väl i Sandviken skulle det blåsas luftmadrasser, hittas skolmatsalar och äta i samt hallar att spela i.

Men OJ vilken helg det blev. GRYMMA insatser från killar och tränade slutade i 15 vunna matcher och en oavgjord av 16. Det är ett rätt, ska vi säga hyggligt, resultat.

Och någon gjorde slut på sin egen mobils batteri. Snodde då mammas. Och tog givetvis en selfie.

I Sandviken har dom även Dollar Store. Jo jag tackar. Krukor från Oscar o Clothilde för 40 kr st. Jag tar två! Samt lite annat smått och gott.

Kom hem på söndagen till finaste buketten från ännu finare kollegor. Snaaaart får jag börja jobba igen!

Hämtade ett nytt litet paket innehållande smink från Make Up Revolution som jag länge velat testa. (Ska bara igen börja jobba så jag har en anledning att sminka mig)

Fick även ett litet paket från pappa till Annes tårteria – nu jäklar blir det knivskarpa kanter i sockerpastan.

Måndag morgon – heeeelt slutkörd – då behövs brakfrukost. Invigde nya äggformen – en hit! Finns på Clas Ohlson för dom som vill.

Sjukstugan fortsatte så jag har tillbringat dagen under en filt med den här godingen. Lejonkungen, Labyrint och popcorn har varit sysselsättningen.

Nu på kvällskvisten blev det en Olof – den ska förhoppningsvis få bo på en tårta till helgen men det finns risk att han är för stor. Återstår att se.

Och så till slut rundar vi av dessa dagar med att klistra på nattplåstret över såret ännu en gång. Detta plåster är i silikon och ska tydligen hjälpa ärret att blir litet, snyggt och förhoppningsvis rätt osynligt. Hoppas det funkar.

Ja, och där – 16 bilder senare – inser jag att jag nog har fått en del gjort denna helg också. Man hinner och gör mer än man tror. Ibland ser man verkligen inte skogen för alla träd. Imorgon ska jag beträda skogen kallad min tvättstuga – ring någon om jag inte setts till på torsdag, det är ingång på egen risk i den skogen kan jag säga.

Over and out.