• Livet,  Träningen

    Springer på igen

    Fått upp lite fart under skorna igen. Äntligen. Känner att jag allt som oftast hamnar i det läget. Äntligen-läget. Har alltid så mycket jag vill göra. Så mycket jag vill hinna. Så mycket jag måste göra. Och såklart blir det mesta av detta kvar på önskelistan eftersom livet kommer mellan. Jag jobbar ju hemma nu som så många andra och jag trodde innan att jag skulle få MER tid. Man behöver inte piffa på morgonen, inte åka till och från jobbet, man borde hinna slänga in en tvätt mellan möten eller tömma diskmaskinen med en TC i headsetet. Men icke!!! Vi sliter värre än någonsin och allt tar sån tid. Att inte gå upp och piffa gör att morgonrockstempot hänger kvar allt för länge. Nä FY vad jag är trött på detta. Jag vill bara ha tillbaka mitt vanliga (och än stressigare) liv.

    Men något som jag faktiskt fått fart på ÄNTLIGEN är löpningen. Det går inte fort (än) och jag kommer inte så långt (än heller) men jag kommer ut. Jag kommer iväg. Och jag gör det ofta. ÄNTLIGEN. Jag älskar ju att springa men det är ju alltid så in i helvete svårt att komma igång. Och sen hålla i det. Alltid blir det nåt mellan så jag inte hinner ut eller så blir jag sjuk eller så är jag lat och hittar på nån sjukt dålig undanflykt. Men nu jäklar går det framåt. Älskar det!! Ska snart ge mig ut en sväng innan mitt första möte klockan 9.

    Går som sagt inte så fort ännu – har just nu som mål att ligga på en snittid på 6 minuter per kilometer. Det här är sista vändan – 1 SEKUND IFRÅN!!!! Så nedrigt. Men bara att kämpa vidare. Idag blir det en mysrunda utan tid eller distans. Ska lyssna vidare på min ljudbok och bara njuta av väder och att kroppen hänger med. Det är härligt. Mäter ju ändå en del med min pulsklocka – lite kul är det att ha statistik och så kvar. Jag kör med min Polar som jag tycker är grym, men lite väl klumpig och saknar några funktioner. Såååå – jag har beställt en ny. Till mig från mig liksom. Ska visa när den kommit!

  • Livet

    Tid, vår och luft

    Både jag och Fredrik jobbar hemma nu – våra arbetsgivare vill att vi undviker att komma in till kontoret. Vi passade på att ta en tur ut till landet och tog en dag off helt. Vi håller humöret uppe och gör så gott vi kan för att inte utmana detta fördömda virus. Usch – det är så jäkla hemskt det här. Oron för alla nära och kära som sitter instängda, alla företagare som sliter och för att inte tala om alla hjältar i vård och omsorg som gör allt i sin makt för att hjälpa.

    En annan kan inte göra annat än att följa rekommendationer och undvika det som undvikas kan, tvätta händerna och hålla sig undan och hemma så mycket det går. Att hålla sig undan är inte så svårt på vårt landställe så där fick vi en välbehövlig själslig paus kändes det som. Där är allt som vanligt. Som det alltid har varit. Finns inget ställe på jorden där allt bara är som det alltid varit som här. Älskar det! Där ligger varenda sten där den alltid legat. Där man kan varenda träd och krok på stigarna utantill. Underbart! Det behövdes en stund i lugnet mitt i den här galna tillvaron vi har just nu.

    Våren har börjat komma. Snödroppar, blåsippor och knoppar överallt. Men kallt kallt kallt! Vi hade rejält med matsäck med oss, grillade korv, sköt luftgevär och gick på dom där stigarna som fötterna liksom hittar av sig själva. Bara njöt av tystnad och allt som är så hemma det bara kan bli.

%d bloggare gillar detta: