I en skidbacke är man allas mamma

img_2318-1img_2313

Dom här tre små grisarna är ju mitt ansvar under veckan. Men i en skidbacke är en mamma en mamma. Om det är din egen eller inte är inte så viktigt. I en skidbacke är man liksom allas mamma. Jag har plockat stavar, hämtat skidor, lyft upp och fixat vantar och mössor under veckan. Och det är helt fantastiskt. För när en av mina småkryp ligger 100 meter upp i backen med stavar och skidor utspridda vet jag att en annan universell skidmamma kommer stanna och hjälpa till. För det är så det funkar i backan. Love it!

Dagen har annars bjudit på helt strålande åkning, väder och humör. Ingen har frusit och allas grejer har funkat. Harry slog på en praktvurpa och slog av ena staven – bara för att 10 min senare konstatera att det gick bättre att åka utan. Smidig lösning. Jag har också hunnit med årets shopping. En sak får man unna sig i skidshopen varje år. I år blev det ett nytt underställ från Kari Traa. Av bara farten fick jag med mig ett par nya skidbrillor till Harry också. Det behövdes – dom andra var så repiga att man knappt såg genom dom.

img_2334-1

Ikväll blir det Fredriks hemmagjorda Gulasch och nybakat lantbröd från bageriet. Mums! Avrundar med månen som lyste ikapp med solen när vi åkte från backen! Jag längtar INTE hem. Så kan vi säga!

img_2333-1

Fredrik i backen!

Idag är dagen! Äntligen har min älskade man tagit sig upp i backen! Jag vet hur han har våndats över detta – ända sen vi åkte till fjällen första gången – och jag förstår honom. Något man aldrig gjort förut och som dessutom i inkluderar klumpfötter och långa plankor på fötterna. Med dessa otyg ska man sen låta sig släpas upp för en backe för att sedan, mot bättre vetande, bara slänga sig utför. Vidrigt. Men såååååå magiskt och underbart när man väl fått in snitsen.

Idag fick Sofia (skidläraren) jobba för sin lön kan jag säga. Jag tror Fredrik gick emot varenda liten cell och nerv i kroppen. Men han gjorde det! Sofia gjorde det. Grymma va dom båda två och en timma senare åkte han faktiskt! Så himla roligt! Jag är så stolt och glad. Barnen ännu gladare. Och Fredrik gladast och stoltast förstås. Men all rätt!

Avrundade dagen med varm choklad. Såklart.

När livet är riktigt snällt

Det är såna här dagar energin bara rusar in i kroppen. När man känner att det är skit samma hur jäkla dyrt det är att åka hit, hur dryg den typ 8 timmar långa resan är och hur mycket meck och fix det är innan. När man väl är där ute – i den här luften, med solen lysandes och den maaaaagiska utsikten… då vet man varför man stod ut och bara betalade. Det är helt underbart. Känner mig som en liten kalv på grönbete. Eller ja, snarare en kviga som skuttar iväg på kosläpp kanske men ni fattar grejen. Jag fullkomligt älskar att vara här!

Killarna chillar lite innan vi åkte hemåt från backen idag. Såhär första dagen tog vi det lite piano men imorgon väntar heldag i backen och privatlektioner i åkning. Skoj!

Här bor vi!!! Längst till höger på övervåningen. Superbra och jättefin lägenhet måste jag säga. Extra plus för stooooora snöhögar som ungarna kan leka i. Oavsett storlek på barn är snö liksom universellt – killarna hittade några tjejer i huset bredvid och nu ser vi inte röken av dom. Det bygga grottor och åks stjärtlapp för brinnande livet.

Nöjd jag i eftermiddagssolen. Ny jacka i år – från Áhkká / Ellos.

Semester och snö

Idag drog vi till fjälls! En vecka skidåkning, stugmys och määäääängder med frisk luft och snö! Har haft en helt galen vecka så lite ledighet för att smälta allt sitter som en smäck!

I år hyr vi boende via SkiStar i Björnrike. Hemma denna vecka är övervåningen på en stuga i Björnbyn. Förvånansvärt välplanerad och bra så vi är supernöjda!

Det var rejält mes snö (och dåliga bilförare) så resan tog tid. Men vi startade tidigt och hade marginal att skita i alla och bara köra i vår takt. När alla stackare köade IN på ICA i Sveg kunde vi lugnt köra förbi – vi har ALLT med oss! Det inkluderar såklart matsäck för hela resan så man slipper äta nån slabbig burgare på nån äcklig vägkrog.

I ”allt” ingår även all mat – vi har med oss alla middagar och i princip allt för alla frukostar och luncher. Ikväll blev det stroganoff och jösses vad hungriga vi var efter en hel dag i bilen.

Ungarna har (kors i taket) accepterat skärmförbud så efter maten blev det analog ritlek innan vi nu laddar för Mello!

Mamma ska snart korka upp en fin amarone och inviga semestern och fira nya jobbet på riktigt!!!! Mer om det kommer imorgonbitti. Jag jobbar fortfarande med att fatta och ta in vad som hände i veckan!

Börjat checka av…

Nu börjar det kännas att sommaren går mot sitt slut. Att det är skitväder idag gör ju den känslan ännu mer påtaglig. Vi packar upp, tvättar, fixar, vattnar blommor och stökar undan semestern här hemma. Fredrik börjar jobba på måndag, Viktor åker till pappa och Harry ska på fotbollsskola. Jag kör sista sucken av ledighet innan det är dags för ”höst” på riktigt. To-do-listan är LÅNG insåg jag. Har skrivit på den sen vi kom hem men OJ va mycket skoj det finns på den bland alla trista måsten och borden. Ska beta av alla paniksaker idag tänkte jag men började med den roligaste. När man har semester gäller det att boka nästa så man har nåt att se fram emot…

img_9983.jpg

Började därför med att klicka till mig en stuga i Björnrike på Sportlovet. Så! Då kan jag fortsätta med tvätten och vattna blommorna. Måste dock kommentera att det GALET att det i princip ända som fanns kvar var 8 små lägenheter. Allt annat är redan bokat. Redan nu. Det gäller att hänga på låset kan man säga. Nu passade detta som fanns kvar oss bra men vill man ha ski-in-ski-out och såna fancy pryttlar va man nog tvungen att boka nästa år när man åkte därifrån i februari.

Sista dagen…


Åhh nu är ungarnas skidor och pjäxor återlämnade (jag köpte ju loss min utrustning förra vändan vi var här så jag får ta med mina fina skidor och pjäxor hem) och vi myser loss med bastu och fredagsmys en sista gång innan vi åker hemåt imorgon. Som vi älskar det här stället! 

Fredriks jobb ska dock sälja stugan så det är dessutom den allra sista kvällen någonsin vi är här. STOR sorg kan jag säga! Blir till att jaga stugor för uthyrning på annat sätt framöver. För tillbaka ska vi. Både barnen och jag har helt förälskat oss i fjäll och skidåkning. Vi ska bara lära pappan också! 

Telenor va och hälsade på med ett tält där man fick både varm saft och en fett snabb hjälmpropeller! 

En sista sväng i värmestugan med varm choklad blev det såklart också. Idag maxade vi verkligen – stod i liftkön 9.02 imorse och kom ner från sista åket 16.09. 

Vi. Vill. Inte. Åka. Hem. 

Bara njuter…


Åker skidor, bastar, grillar korv, spelar spel och bara är. Alltså det här med fjällsemester är livet på en pinne! 


Fast det ät sportlov är det gott om plats i backarna och inte alls farligt med kö i lifterna. Vi kör på med gröna och blå backar och imorgon väntar en privat skidlektion för killarna. Lite mer teknik och så börja nosa lite på trix och off-pist. Både Harry och Viktor åker mer än gärna off-pist medan mamman gärna håller sig IN-pist. Så nu kallar jag in förstärkning i form av skidlärare. 

Bilde från igår när solen lyste på oss. Idag var det sämre väder men vi höll ut till backarna stängde ändå. Det är inte kallt vilket gör att det inte är några som helst problem att det snöar. 

Sista dagen 


KALLT! Och strålande sol! Vilken sista dag vi fick. Massa härlig åkning, nygjorda pizzabullar till lunch (bästa ju) och en sista sväng i bastun. Älskar älskar älskar det här! Älskade till och med mina hyrskidor så mycket att jag köpte dom med mig hem.

 

Lite sådär osmidigt att åka i den här långa jackan men va fasen gör man när det är 22 (!!!!) grader kallt! Idag slog vi på stort och åkte ankarlift och grejer också. Det var första gången för både Harry och Viktor. Gick finfint såklart!

Köpte med mig den här boken till Harry. Tänkte det kunde va lite kul. Men åh va bra den va – Harry älskade den så den kommer läsas måååånga gånger nu under vintern tills vi kommer tillbaka. För går allt som det ska dyker vi upp hit igen på sportlovet. Woop woop!

Kärlek 

Dom här två alltså! ❤


Smög in i deras rum igår och tänkte att det var märkligt tyst. Under ett täcke monterat i översängen hittade jag dom. Delande på både täcke och kudde och läsandes saga.

Dom retar gallfeber på både varandra och sina föräldrar. Dom härjar, retas, kivas och dummar sig så att man ibland funderat på att lämna dom i väl vald snödriva. Och sen – plötsligt – kommer dom där ögonblicken som får mammahjärtat att bli överfyllt och man vill bara krypa ner där mellan dom och stoppa tiden för alltid. 


Älskar er så fruktansvärt otrevligt och alldeles alldeles underbart mycket!

Idag är det läskiga -20 utanför fönstret men sista dagen i backen så vi ska ge oss på skidorna ändå. Skam den som ger sig!