Det här med att åka tåg

Idag ska jag jobba i stan. Vi har ett stort internt event som jag är med och roddar i. Således måste jag fysiskt befinna mig innanför Stockholms tullar före 9 denna morgon. Efter moget övervägande och en fullskalig riskanalys bestämde jag mig för att ta tåget. Detta är för er som hängt med här ett tag förenat med all världens bekymmer. Jag missar tåg, åker åt fel håll, missar rätt station, kommer för sent eller för tidigt och får garanterat böter på pendlingsparkeringen av rimliga och orimliga anledningar. Och få mig inte ens att börja prata om detta svarta hål som ska föreställa SLs möjligheter (läs omöjligheter) till att lyckas köpa en biljett. Panik! Vidare har vi de här yttre omständigheterna som ingen kan göra nåt åt (men som SL måste ha specialavtal på) – nämligen vädret! Det finns fan inte en gång som jag stått på den jäkla perrongen utan minst stormvarning klass 1, monsunregn eller ishalka. HUR kan det alltid vara dåligt väder på perronger? 

På det stora hela kan vi sammanfatta det hela med att det här med kommunaltrafik går sådär för mig! 

Hur det går idag då? Jo, jag vågar knappt skriva det men det går… bra! Hörde ni? BRA! 

Vi kom upp i tid. Fredrik och Harry skjutsade mig till Rotebro. Med lätt rädsla och darr på fingrarna öppnar jag denna djävulsapp som ska föreställa SLs ”smidigaste” betalsätt och får en CHOCK! Den öppnar sig och mitt på skärmen står det ”köp biljett”. Jag klickar och vips så har en biljett giltig i 75 minuter. Med ETT klick! Inget ”välj zoner”. Inget ”Jag vill åka nu, sen och tillbaka helgfria söndagar”. Inget felmeddelande som säger att appen ligger nere på livstid så du får gå RUNT perrongen till andra sidan där det finns bemannad lucka. Ett klick. En biljett. Love Love Love it! 

Med nyvunnen styrka traskar jag förbi spärrarna utan problem för att komma ut på en SOLIG perrong. Jodå, det blåser lite och håret står väl lite på ända men inte någon katastrof! 


Efter 3 (!!!!!) minuter – ett nytt rekord för oss som bor på landet i pendeltågens absoluta utkant – kommer ett tåg. Som faktiskt åker åt rätt håll. Jag kliver på – fortfarande i solsken och utan att bli puttad, suckad åt eller nedsprungen – och får en plats. En alldeles egen sittplats. Halleluja moment! 

Så. Nu sitter jag här. Med trevliga medresenärer som varken hostar, snyter sig, luktar illa eller skriker i mobilen. Inga crazy skolkids som härjar och inga hetsiga stressmonster som är försenade till jobbet. Det lyssnas på musik på vettig volym, det läses Metro, småpratas lite mellan några som har förmånen att ha sällskap på detta fenomen till transportmedel. Och mitt i sitter jag. Lugnt och fint med min blogg på telefonen och känner mig rätt tillfreds. Vet att jag bara ska till centralen och sen ta en promenad. Ingen panik för att hitta rätt tunnelbana eller hitta rätt adresser. Inga nya biljetter, zoner eller spärrar. Jag ska bara kliva av så är det klart. Den här resan kan gå vägen. Ett leende sprider sig inombords. Härligt! 

Sen kommer jag på. Det kommer en hemresa i eftermiddag också. Det finns all tid i världen för att kommunalåkandet även idag kan sluta i katastrof! Wish me luck! 

//En enbiten bilåkares reflektioner direkt från Stockholms lokaltrafik

Det här med Fröknäcke

Håller ju igen på kolisar numera – nja, det går sådär. Faller för lite godsaker då och då men kämpar på. Hur som – det svåraste i min mening när man ska utesluta kolhydrater är att man inte får äta bröd. Eller nja, ska vi vara helt ärliga är godis och bakverk det värsta men utöver det så är det bröd jag saknar. Så då är det fröknäcke som gäller. Det är helt och hållet en ok ersättning och jag gillar det verkligen. Jag gör ett helt galet bra fröknäcke (Recept här!) men när man inte har något hembakat och inte heller har tiden hade det ju varit finfint att kunna köpa i butik. Men icke. Det FINNS inget bra. Det finns en uppsjö av fröknäcken men inte utan kolhydrater. Så hittade jag för ett par dagar sedan denna låda på ICA och blev helt överlycklig.

Cleaneating06-kopia

Jag ryckte åt mig lådan och tänkte att GUD så bra. Men – sen såg jag priset. Alltså 74 kr för ett paket bröd är ett skämt. Men nöden har ingen lag så jag tänkte att va fasen jag testar. Kommer hem och ska ta mig en efterlängtad macka. Öppnar paketet som är superfint och med silkespapper runt…. 5 runda fröknäcke. Alltså 5 STYCKEN! Jag har precis betalat 14.80 svenska kronor för EN smörgås. Nej du Katrin Zytomierska – det här får du nog fundera lite på. Det är nog finfina produkter du har men med dom priserna får du inte mig som kund.

frökex

Vad jag gör nu? Jag bakar mitt eget fröknäck istället. Jag har inte räknat på vad jag får betala per macka men jag kan LOVA att det är en struntsumma mot Clean Eatings.

Rätt låt vann men David o Zara va bäst

God Morgon!

Rätt låt vann väl ändå. Eller vad säger ni? Jag tycker nog Robin va bäst ändå. Sen får dom som förstår sig på kalla det för Dressman-reklam bäst dom vill. Jag tycker det var ett snyggt nummer, bra låt, modernt. Och så är han ju rätt titt-vänlig den där Robin. Jag tror han har bra chans i Kiev. MEN! Årets bästa med Mello är helt utan konkurrens David Lindgren. Alltså vilken RÖST! Och hans mellanakter är ju bara SÅ bra!

Får vi inte skicka David med sitt medley blir det Zara Larsson. Alltså den tjejen är SÅ grym. Det där kommer bli en världsartist av rang. Så cool, så sjukt duktig och talangfull med både hjärta och hjärna på rätta stället. Jag hade turen att få se henne live på Way out West och den donnan kan sina saker. Jösses vad bra hon är!

Det här är mina två höjdpunkter från årets Mello-fest. Men som sagt, hejja Robin. Du vann rättvist. Harry däremot anser att hela startfältet igår var dåligt – I hans värld skulle De vet du med Roadtrip vunnit. Han ÄLSKAR den låten. Möjligtvis skulle han kunnat gå för Axel Schylström med låten När ingen ser också. Som tur är har han fått skivan med alla låtar så han spelar sina egna vinnarlåtar ungefär sådär ett par hundra gånger om dagen. Yeay.

Gilmore Girls – A year in the life

gilmore-girls-a-year-in-the-life-poster-2

Nu när jag ändå inte orkar preppa för jul och istället ligger nerbäddad har jag haft tid att spana igenom ”nya” Gilmore Girls. Jag fullkomligt ÄLSKADE den gamla serien – i alla fall de 6 första säsongerna. Säsong 7 bytte dom regissör och hela magin försvann.

Så – det var med höga förväntningar jag satt tänderna i den här sista avslutande ”serien”. Det är 4 längre avsnitt, ett för varje årstid, och nu är den gamla regissören tillbaka. Betygen har varit sådär men jag måste säga att för mig var det ändå en fullträff. Allt är ”som det ska vara” även om jag saknar Richard och Sookie. Dialogerna är där, färgerna, värmen och såklart kärlekssagorna.

gilmore-girls-cast-wallpapers-1600x1200-1021x580

Kaffet är kvar – såklart – även om dom i min smak har alldeles för lite av Luke´s diner med i den här sista avslutade serien. Det slutar som man förväntar sig och inget är väl direkt förvånande. Det som nästan förvånar mest är att dom lyckats få ihop i princip hela ligan skådisar vilket är imponerande.

a-year-in-the-life

gilmoregirls6

Den trevligaste nyheten är Rorys on/off-kk Logan som ju är ögongodis. Lite skoj inslag men egentligen rätt onödigt för själva storyn i stort. Nä, recensionerna får såga bäst dom vill – jag tyckte jättemycket om serien och det här sista året knöt ihop säcken riktigt bra.

gilmore-girls-logan-1024x683

Rituals of advent – lucka 1-5


Åhhh vad mysigt det är med jul och alla bestyr, pyssel och fix. Älskar’t

Jag fick ju finaste kalendern av Fredrik i år – från Rituals. Är helt såld på deras produkter och att få en ny varje dag är rena himmelriket. 5 luckor öppnade so far och jag kan verkligen inte klaga. 

Än så länge har jag fått mascara (så bra! Gillar den verkligen – både färgen, borsten och koncistensen)

Parfym – den är supergod men inte min typ av doft. Någon som vill ha? 

Två produkter ur en serie som doftar apelsin och ceder – god och passande julig. Underbara duscholjan och duschcreme i småförpackningar, perfekt att spara till nån resa. 

Idag kom så en riktig höjdare – bodymist ut Rituals of dao. Denna mist kan man även puffa över sängen när man ska sova. Ska jag testa kväll – räknar med att sova extra bra. 

Höga betyg för kalendern än så länge måste jag säga. Sjukt nöjd! 

Marvel Universe Live

img_6570

Jahapp – dagens höstlovsäventyr bestod minsann av superhjältar i en vit golfboll. Hela globen bestod av hjältar, pyroteknik och galningar på motorcyklar. Coolt och helt perfekt för Harry som satt som ett litet ljus helt fastnaglad i två timmar. Han har väl aldrig suttit så still så länge.

img_6571-1

Självklart blev det ett nytt stort lysande svärd inhandlat. Det vi köpte på Disney on Ice för nåt år sen är sedan länge trasigt och slängt. Haha – Fredrik fastnade på bild precis när han pluggar in öronproppar. Dom var jag glad att vi hade. Harry hade riktiga stora hörselkåpor som vi hade med oss och det satt fint. Det smällde på rätt bra mellan varven.

img_6572

img_6574

Vi var i Globen med familjen Kjell – alltid kul att gå på sånt här tillsammans med andra. Killarna har superkul tillsammans och efter showen åkte vi hem hit och käkade thaimat. En ytterst trevlig söndag.

img_6576

Det var ju helt omöjligt att ta bilder med telefonen. Så det var därför jag tog med mig kameran. Och bilderna uteblev därför att jag givetvis hade minneskortet till kameran kvar i datorn hemma. Så typiskt. Så – några dåliga mobilbilder är allt jag har att bjuda på.

img_6580

img_6589-1

img_6594-1

img_6600-1

img_6601

Barnen var supernöjda och jag måste säga att jag tycker dom fått till det riktigt bra. Mellan varven blir själva storyn lite klurig för kidsen men ärligt talat hade dom kunnat läsa upp recept – tror inte det var någon av dom som ens lyssnade. Dom hade fullt upp med att kolla på alla fighter, lampor, flygande hjältar och hoppande motorcyklar. Coolt rätt igenom och höga betyg från den här familjen.

Lily and Rose Chloe – För att jag är värd dom

img_6514

Det finns gånger man unnar sig saker, det finns gånger man spontanshoppar och det finns gånger man behöver saker. Och så finns det dom där gångerna man är VÄRD det man köper. De gångerna är absolut, utan tvekan, de bästa köpen. Dessa örhängen är precis ett sång köp. Varje gång jag tar på mig de här skönheterna kommer jag komma ihåg varför jag köpte dom och allt jobb som ligger bakom.

De här örhängena köpte jag för att belöna mig själv. Jag fick en sån där riktig skitgrej på jobbet slängt på mitt bord i december förra året. En stor arbetsuppgift som ingen hade tagit tag i och som helt plötsligt blev mitt problem att lösa. Jag hade ingen att fråga, ingen process, inga rutiner eller någon som gjort det förut. Så – jag har letat, sökt, frågat och försökt. Lärt mig system, tagit hjälp av duktiga kollegor på andra avdelningar och kämpat på. Försökt, gjort fel och gjort om. Sen i december har denna hög med papper legat på mitt skrivbord och hånat mig. Men – sakta men säkert gick det framåt. Jag började förstå flödet. Jag började få grepp om systemet. Jag började hitta rätt personer att fråga. Pappren minskade och till slut – i fredags – vände jag plötsligt det sista pappret. Jag la in de sista siffrorna i den sista filen och kunde lägga hela den där högen för arkivering. I nästan ett år har jag hållit på. Om inte det är värt de störta, glittrigaste örhängena vet jag inte vad som är det.

IMG_9345.JPG

Jag är så stolt över mig själv och det kommer jag komma ihåg varenda gång jag tar på mig dem. För det är jag värd.