• Äventyren

    Desert Safari med Lala

    Vilken dag!!!!! Vi har tillbringat hela dagen ihop med den här helt underbara herren och hans stora bil. Vi har bokstavligt hoppat, kanat, slirat och sladdat upp och ner för ökendyner. Barnen skrattandes, Fredrik lycklig och jag smått livrädd! Det va skithäftigt men fasen alltså, ibland va det väl lutande och slirande för mig. Måste dock tillägga att det ändå aldrig kändes osäkert – Lala (underbart och passande namn) kunde sin grej och körde som en tok – men säkert. Han har jobbat med detta i 15 år och hans kärlek till denna öken är tydlig.

    Självklart köpte vi matchande huvudbonader, keffiyeh heter dom tydligen, som vi skuttade runt i. Egentligen är dessa bara för män men rätt skönt att ha nåt på skallen i värmen. Fick hjälp att knyta min på ett annat, mer feminint sätt.

    Harry gick såklart på hard core knytning med skydd för ansiktet också! Viktor och Fredrik fick ”den vanliga” varianten.

    Lala, vår chaufför gjorde verkligen den här dagen. Så ljuvlig och härlig människa! Han och Fredrik hittade verkligen varandra och snackade hela dagen. Tror han gillade oss för vi fick lite specialare under dagen. Vi stannade och fotade lite avsides och fick därför bättre bilder med orörd sand. Vi åkte lite andra vägar och fick även en egen backe att åka sandboarding i. SÅ roligt!!!!

    Morsan testade minsann också och tog sig ner i ett stycka – även om stilen kanske inte riktigt va lika snygg som ungarnas!

    Vi åkte vidare genom öknen och stannade på en sån camp där vi åt lunch. Jag som inte klarar bufféer riktigt hade köpt ett lite dyrare paket med bordsservering – så värt!

    Fredrik fick öva på arabiskan – tycker fortfarande att det är så coolt att han pratar det – och snackade med våra servitörer och annan personal. Dom blir helt glada när någon pratar annat än engelska och snackade på som attan tillbaka. Så artiga och trevliga hela bunten. Sån toppenservice och GOD mat.

    Killarna klädde sig i traditionella kläder och fick även hålla i en Falk. Coolt! Såklart red vi även på kameler och fick se magdans. Lycklig över min telefon som mäktar med att ta såna här bilder bara med ett par knapptryckningar

    Harry spanar in magdans på första parkett

    På vägen hem stannade vi ännu en gång i öknen och Lala snodde min telefon och gick lös som värsta kändisfotografen! Såååå fina bilder! Har så länge varit avis på allas coola ökenbilder – nu har vi fått egna såna underbara bilder som minne från den här helt grymma dagen!

    Lagom till solen började ramla ner knäppte vi dom sista bilderna och rundande av dagen. Om ni är här och ska göra detta – kör med detta bolag. Heter Oceanair Travels. Oh my så nöjda vi är. Så uppstyrt, så välorganiserat och så jäkla grymt. Sjukt smidigt att boka allt hemifrån och sen hade vi all kontakt här nere via Whats up. Supersnabba svar på våra frågor och vi blev upphämtade och lämnade utanför hotellet . Vår chaufför gjorde verkligen det lilla extra för oss precis varje minut och det gjorde såklart vår upplevelse ännu bättre. Ungarna somnade (ok jag också) i bilen hem medan Fredrik och Lala gick genom allt från vädret och skatter i Sverige kontra hans hemland Bangladesh till hur många dyra bilar och galna skrytbyggen det finns i Dubai. Magiskt. Finns inget annat ord för att beskriva den här dagen!

  • Livet

    Min födelsedag!!

    Vilken dag! Det har bokstavligt talat öst in grattis från killarnas skönsång i morse tills nu när jag ska släcka och sova. Här har klockan passerat 01 och jag är helt färdig.

    TACK! Alla som messat, ringt, snappat, skickat meddelanden och allt vad man nu kan göra för att höra av sig! Tack snälla! ❤️ Kan inte svara er alla men har läst precis vart enda grattis på alla tänkbara plattformar.

    Dagen har varit helt underbar! Sol, bad, god mat, shopping, tårta, härlig middag, mer sötsaker och så finaste presenten. Tack snälla hjärtat för att du och killarna gjorde min dag helt perfekt! Från början till slut.

    Dags att avsluta den här dagen. Kommer somna som en stock. Men en väldigt nöjd och lycklig sådan. Bästa födelsedagen på många många år!

    Anne 4.0 alltså.

    Jo men jag kan nog leva med det.

    Imorgon bär det av ut i öknen!

  • Livet

    40 år idag

    Då är dagen här. 40 år. Ja jävlar! Sitter här i solen och tycker att livet är toppen. Men lite konstigt känns det allt. 40 år liksom. Ingen ungdom längre direkt. Det har runnit mycket vatten under broarna men på det stora hela får man ju ändå säga att det blev förjävla bra!

    Blev väckt med skönsång och tillbringar dagen i en solstol under vajande palmer. Ska få köpa mig en present ikväll och äta födelsedagsmiddag nånstans i denna alldeles galna stad med alla mina killar.

    40 är kanske inte så tokigt ändå.

  • Äventyren

    Första intrycken

    Intryck 1. Jävlar va höga alla hus är!

    Började förmiddagen med att slappa vid poolen. Bada och faktiskt sova nån timma. Bara det att ligga i värmen och soooooolen.

    Tog en sväng ner på stan och åt någon form av lunchmiddag. Ingen som kommer hålla sig vaken ikväll. Så slitna! Men hittade en mysig restaurang vid strandpromenaden. Killarna valde på grund av att dom serverade hamburgare i små lastbilar. Men sen beställde vi inte ens burgare…

    Intryck 2. Det är måååååånga män som tittar lite (eller jävligt mycket) surt på en när man kommer på gatan. Verkar sådär poppis att vara klädd i vanliga kläder. Lite förvånad – trodde nog ändå inte att det skulle kännas som att man var ”fel” klädd här. Då hade jag ändå långa byxor och ett linne idag. Udda.

    Insikt 3. Har aldrig sett så många knappar i en hiss. Och då jobbar jag ändå i Kista Towern..

    Insikt 4. Det är så rent. Och tomt. Det är liksom inte trångt, skitigt eller ens mycket folk nånstans. Märklig känsla.

    Blir nog inte mycket mer gjort idag. Åter imorgon!

  • Äventyren

    Mot sol och födelsedag

    Här sitter vi. Mitt i natten på Arlanda och väntar på att få hoppa ombord på planet mot sol, värme, semester och födelsedag! Jisses – det är bara dagar kvar till denna fördömda fyrtionde födelsedag. Det är med skräckblandad förtjusning som jag räknar ner de sista dagarna…

    Imorgon när vi kliver av planet kliver vi in i en bubbla av familjemys och göttigt liv. Som jag ska njuta! Som VI ska njuta. Hörs från öknen om ett halvt dygn!

  • Maten

    Baconlindad körv med stekt ”ris” à la LCHF

    Middagen idag. En riktig ”Här är ditt kylskåp” av det som fanns hemma. Beställde mat till idag men den kom lite senare – nu är kyl och frys fyllda igen! Men middagen fick alltså bli lite av en improvisation. Tjocka korvar och ett paket bacon från frysen, sista påsen med ”ris” från PurePasta och så lite grönsaker. Blev så gott!!!

    Vardagskorvmiddag 4 pers

    4 tjocka korvar och bacon att linda runt.

    Linda en skiva bacon runt varje korv och kör i ugn på 200 grader ca 15 min

    1 påse PurePasta ris

    1 bit zucchini

    1 röd paprika

    1 charlottenlök

    Fräs grönsakerna i en panna med lite olja till de mjuknar. Salta och peppra. Skölj PurePastan noga och vänd sedan ner i stekpannan.

    Kall sås gjorde jag av:

    1 burk creme fraiche

    1 msk sweet chili sås (ta bort om man är noga med sin LCHF – jag påverkas inte av såna här små sidospår)

    0,5 tsk Sambal oelek

    Salt och peppar efter tycke och smak

    Lägg stekta riset i botten, på med en korv och så en rejäl klick sås. Till det hade vi sen spenat och cocktailtomater. Så jädra gott!

    Kommentarer inaktiverade för Baconlindad körv med stekt ”ris” à la LCHF
  • Livet

    Ett litet paket

    Köpte med mig fredagsblommor och en liten present på vägen hem igår. Jobbat över varje dag denna vecka och slitit som en tok med massa inrapportering som hade deadline nu i januari. Fick ihop nästan allt utom några enstaka saker som vi fick lite mer tid på oss för i slutändan. Phjuu! På den här jobbveckan har jag jobbat stenhårt för att få in träning, tid med familjen och lite tid för mig själv.

    4 pass på gymmet, kortspel, läsning och träning med barnen och till och med lite mys i soffan med Fredrik och ett avsnitt Hamilton fick jag in. Rundade av morgonen igår med minus på vågen.

    Check på ALLT!

    Då får man köpa sig en liten väldigt fint inslagen present.

    Såklart inköpt på Inredningscompaniet! ❤️
    Kommentarer inaktiverade för Ett litet paket
  • Livet,  Maten

    Det här med LCHF och att leva livet – gärna samtidigt!

    Det är nu 4 månader ganska exakt har vi hållit igen på kolhydrater och socker. Det har på ett sätt blivit ett nytt normalläge och jag får en hel del frågor om hur ”extrema vi är?” eller om vi ”aldrig äter normalt” och framför allt frågan om vi ”aldrig fuskar”. Svaret på detta är att vi inte är extrema alls. Ovan är mat från sista veckorna – ser inte så tokigt ut va?! Verkligen inte!

    Man måste leva också och vi ÄLSKAR ju mat. Vägrar sätta mitt liv på hold för att banta. Vägrar säga nej till roliga saker och middagar med vänner. Jag har slitit hårt för att ta mig dit jag är i livet så nu ska det fasen njutas!
    Så vi håller det hyggligt strikt hemma och i vardagen men lyxar när tillfälle ges. Går jag ut och käkar väljer jag nåt bra om det går men finns det inget som lockar äter jag det jag vill helt utan dåligt samvete. På Kanarieöarna tex hoppade jag fika, godis och att vräka i mig bröd men tvekade inte för en sekund att ta en god pasta eller njuta av Sangria. Jag äter ju LCHF för att hålla mitt extrema sötsug (hej sockerberoende) i schack och såklart gå ner i vikt. Ärligt talat hade jag aldrig brytt mig om detta om jag höll den vikt jag ville och hade den fysik jag ville ha. Men – nu är man en tjockis efter alla år av för mycket gott och skit så nu är det bara att göra jobbet.

    Jag har som mål att fylla 40 i bästa skick. Jag kommer inte ha kommit heeeeelt mål till dess. Tyvärr. Men som alltid kom livet mellan. Jag har fått göra så mycket roligt på vägen att jag tycker att det varit värt det. Kommer inte nått min målvikt till min födelsedag men har reviderat målet till att komma i mål när jag är 40. Det ger mig hela året så då finns gott om tid. Har gått ner 10 kg och har (tror jag) 10 kg kvar. Det är mycket. Alltså jättemycket! Såklart ville jag helst tappa allt på en gång men vet ju också att det är så himla mycket bättre att det får ta den tid det tar. Då hinner kroppen (och hjärnan) med. Det slår mig fortfarande i matbutiken att jag går till godishyllorna av gammal vana – fast jag numera inte ens är sugen. Märkligt hur hjärnan försöker lura mig?! Men jag vinner numera och det är så jäkla gött!

    Träningen har varit ett minst lika stort mål för mig. Jag älskar ju att träna men lever man som jag gjorde förut finns helt enkelt inte orken. Tung, med för mycket mat i magen, för lite sömn och utan ork blir ingen träning gjord. Numera har jag nått en ny vardag där jag gymmar 3-4 gånger i veckan och går en ”fettpromenad” varje dag. Älskar det. Såklart är det inte skitkul vaaaarje dag men SÅ värt det.

    Det är inte ens en månad kvar till min födelsedag. Den där jäkla dagen D som jag inte riktigt vill ska komma. Men jag har lovat mig själv, hade en lång diskussion med mig själv igår på fettpromenaden, att NJUTA av den dagen. 22 dagar kvar…

  • Livet

    Måndagsdepp

    Vad hände med Januari?
    Jag hade såååååna planer för januari och 2020
    Vad hände sen?

    Måndagspeppen har uteblivit än så länge idag….

    Hur kan det komma sig att man är så jäkla pepp på nytt år och framför allt månaden januari men sen när man närmar sig slutet på denna skitmånad finns bara en enda känsla kvar. Jag hann inte!? Trots att jag verkligen, på många sätt, maxade januari så sitter jag här med känslan av att jag blivit snuvad på 31 dagar. Jag hann knappt blinka så var denna månad slut. Det värsta är ju att jag har nedräkning till den här fördömda 40-årsdagen som jag INTE längtar till. Skiter i hur alla säger att ”det börjar vid 40” och ”40 är det nya 30” och allt sån käckt.

    Jag. Vill. Inte.

    Alltså inte alls. Vi rymmer ju med familjen till solen (magiskt såklart och jag längtar ihjäl mig till resan) för att liksom undvika den här dagen så mycket det går. Önskar jag kände mig sådär käckt pepp men nej. Fy satan. Känner mig bara gammal och jävlig. Även här hade jag ju en plan. En plan som skulle ta mig till mitt allra bästa jag till min 40-årsdag. Det är en jävligt bumpy ride so far och även om jag kommit en bra bit på väg så är jag lååååångt ifrån klar. Så – det blir till att går över till andra sidan som en kanske inte totalt risig kärring men fan inte på topp heller. Resan dit är påbörjad och jag SKA bli klar men har fått revidera målet till att inte vara där INNAN 40 utan istället att nå dit under året jag fyllde 40.

    Å ena sidan är jag SÅ sur och arg över missade mål och inte klarade utmaningar. Men å andra sidan har jag så många hundra timmars terapitimmar bakom mig så jag nästan kan höra min psykolog skulle ha sagt att jag måste ”vara stolt över det jag gör” och ”se vad jag åstadkommit hellre än det jag inte hunnit åstadkomma”. Men det är ju så SVÅRT. Det är ju min diagnos här i livet – övertro på min tid och vad jag kan hinna med. Så störigt. Så denna sista vecka i januari har jag lovat mig själv att inte ha några måsten utan istället ta lite tid att reflektera IGEN över hur jag ska försöka sätta rimliga mål och inte vara så jäkla överambitiös med vad jag tror jag ska hinna.

    Wish me luck!

    Har jag tur landar jag lite denna måndag så jag kan få till en pepp måndagslista ikväll. För jäklar vad jag känner att jag behöver foka om lite nu!

  • Livet

    Glassat i solen

    Den här bilden får ändå sammanfatta veckan på Kanarieholmen. Jädrar vad vi har göttat oss. Stassat i snygga kläder, druckit bubblor och bara njutit. Hade jag inte längtat ihjäl mig efter alla mina killar här hemma hade jag utan problem kunnat stanna kvar där i solen och värmen. Men – nu är det hem till vardagen och faktiskt kicka igång 2020 på riktigt. Har trots allt inte riktigt samlat ihop mig gällande nya året. Behöver ta helgen känner jag och ge mig ut på en lång löptur och fundera lite. Samla ihop en hel del nytt och skrapa fram lite lik i garderoben som måste bort. Vad jag ska foka på, vad jag ska ta bort för att inte stressa ihjäl mig. Vad jag vill göra och vad jag verkligen vill skita i. Älskar nya år men har nog aldrig velat och tvekat som jag gör i år. Kanske är det den kommande födelsedagen som stökar till det.

    Tills jag kommer fram till mer får bloggen fyllas av ett bildregn från denna alldeles underbara resa. Ida alltså. Vilken klippa. Den donnan är jag evigt tacksam att jag fått som kollega och numera väldigt nära och så kär vän.

%d bloggare gillar detta: