VI GJORDE DET!

Nu börjar adrenalinet lägga sig och tröttheten ta över. Men jag gjorde en runda på 6,5 km idag av bara farten. Kändes som att springa på moln jämfört med igår. Jag och min vapendragare J sprang alltså Nattruset igår kväll. 5 km i BECKMÖRKER. Med träsk och kärr. Rätt genom skog och mark. Uppför nån form av naturlig vägg i bara lera. Och på det två SIMTURER genom nån form av gegga som nog var vatten på morgonen den dagen men efter att alla som sprang Tjurruset på dagen varit där och plaskat och kravlat var det inte mycket till vatten kvar för oss.

P9300294.JPG

Grymt taggade och glatt ovetande om vad som komma skulle!

Vi höll ihop nääääästan hela vägen – kämpade oss genom vidriga träsk där man sjönk ner till midjan. Över, under och runt allt från fallna träd och stora stenar. Simmade genom dessa vidriga ”sjöar” och slet fan in i det sista. I den allra allra sista gyttjan kom vi i från varandra och tyvärr gjorde det att vi inte fick springa i mål ihop. Men men – grymt häftigt att ha gjort det. Jag är så SJUKT stolt över att vi klarade det!

Tiden är ju inget att skryta med direkt – vi sprang på 1,12 och 1,13 tror jag. Men den allra bästa damen sprang på 37 minuter och då är det ”bara” 5 km vilket visar hur jädra hårt det är där ute. Men nu har vi en tid att slå nästa år. Då jäklar är vi beredda!

IMG_5529

Japp, linjen med lera är så djupt under jag var. Det enda som inte var lerigt var tack och lov håret. Men – jag hade å andra sidan lera i trosorna så nog hade den tagit sig in överallt. 

Viktor och Liam stod vid målgången och fick således den allra första bilden efter målgång. Ser pigg ut om jag får säga det själv…. 🙂

IMG_4670

Både jag och J hade hela familjerna med oss som hejjarklack. Så himla skönt att ha lite support när man ska kränga sig ur alla dessa kläder och skor (som vi tack och lov hade kvar efter loppet. Många kom i mål med en eller ingen sko… ) Extra stort tack till Fredrik som har lagt ner sitt hjärta och själ i att få allt rent. Tvättmaskin (och högtryckstvätt) har gått varma här kan jag säga men jag tror fasiken han lyckades rädda allt.

Duschen jag kunde ta när jag kom hem var nog den bästa ever tror jag. Det var helt ok under loppet men sen efteråt frös jag nog mer än jag någonsin gjort. Där kan vi snacka benkyla. Har typ inte blivit varm än…

IMG_0839

Så. Nöjd.

Så. Stolt.

IMG_0836

Ps. Vi har redan nya galenskaper på gång. Nästa gång vi har nummerlappar på magen är det med en byggarhjälm på huvudet! Spännande värre!!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s