Full ös är skoj – Men stoppa I tid

Jo då, jag lever! Men jösses vilket tempo det är just nu. Jag som LOVAR mig själv att inte boka in mer än två kvällar i veckan – hur roliga saker det än är – just för att jag har så svårt att inse mina begränsningar. Jag brukar skoja och säga att det här med att fylla kalendern på VARJE rad hör till sjukdomsbilden för oss som tror att dygnet har 30 timmar bara man vill det tillräckligt mycket.
Nu har plötsligt allt för mycket smugit sig in i kalendern och då smyger sig åkommorna på i samma takt. Ni som hängt med här ett tag vet att illamående och svårigheter att äta är mitt allra första tecken på att det är för mycket. Jag är inte där ännu men känner av de första tendenserna. Så – så det är dags att börja stryka saker. Dags att säga nej fast man vill säga ja och dags att krypa in i mitt skal och känna efter vad jag vill och behöver först innan jag tänker på att vara snäll, ställa upp och hjälpa till.

Energislösande dötid

Det allra första som ryker när jag börjar stryka saker är sociala medier och därmed också bloggen. Tråkigt då jag älskar att skriva av mig här men när tiden inte finns lägger jag mig i sängen med Harry och läser en bok istället för att lägga upp senaste shoppingen. Enkelt val. Det är också en viktig lärdom – att säga nej och dra ner i kalendern behöver inte alls betyda att man hoppar över träningen eller en middag, det kan precis lika gärna vara just såna saker som tar tid och energi men inte känns stora nog att bry sig om. Skriva på Facebook, titta på TV eller sitta med telefonen är sånt som jag gör utan att tänka på det. Det tar enormt mycket tid och energi utan att jag märker det. Sen undrar jag hur klockan plötsligt kunnat bli 23.30 innan jag kommer i säng.

Sömnen

23.30 ja, det hann klockan bli igår. Och det är ju det absolut, utan konkurrens, det viktigaste när man ska ”dra ner” – sömnen. I samma takt som jag fyller på kalendern måste jag fylla på sömn. Det tog mig SÅ lång tid att inse att ju mer jag har och göra ju mer måste jag sova. Jag tänkte att om jag bara stannar upp och därmed tjänar ett par timmar så hinner jag ju så mycket mer. Men istället hann jag mindre och mindre. Allt jag bara var tvungen att hinna tog längre och längre tid. När jag till slut testade att skita i den sista to-do-listan och istället gick och la mig visade det sig att jag dels hann allt jag faktiskt var tvungen att göra på morgonen efter och dels hittade jag massor med punkter som i slutändan visade sig vara helt oviktiga på riktigt. När jag är stressad och hjärnan går på högvarv har jag dessutom massor med saker som jag tror är livsviktiga men som sen, när jag stressat ner, inte är ens nästan nödvändiga.

Korkad

Det är skumt hur hjärnan fungerar och det är nästan läskigt hur korkad och tunnelseende man blir när det blir för mycket. Nu ska ladda jag för två långa dagar men SEN är det återhämtning av allra bästa sort. En av mina finaste har planerat en skoj helg för oss som är en överraskning. Jag har inte behövt göra NÅGONTING utom packa. Sån lyx! Som jag längtar!

stressckk1

Min egen lista för att hålla stress-monstret borta

  1. SOV – ju mer det är på schemat ju mer sömn behöver jag
  2. Säg nej och töm kalendern – även skoj saker kan behövas plockas bort men först och främst är det energislösande dötid som stryps helt.
  3. Lika på båda vågskålarna – lika mycket återhämtning som aktivitet
  4. Sluta följ alla listor, lappar och planeringar. Det som känns viktigt dagen efter också görs – det andra hoppas över
  5. Aktiv vila – läs en bok med Harry, spela ett spel med Viktor, en promenad med Fredrik, baka – sånt som låter hjärnan vila men ändå ger energi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s