• Livet

    Stora påskägg perfekta för midjemåttet

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Vilken härlig påskafton vi haft. Det va mååånga år sedan vi var så få men i år hade många annat för sig så till slut blev det jag, Fredrik och Harry tillsammans med mamma o pappa. Kändes lite tunt först men vi har haft en så mysig kväll. Ätit god mat, pratat, byggt lego, kikat i påskägg, planerat lite sommar och bara myst. Perfekt påskafton!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Bästa nyheten för i år var helt klart det ägg-pimpnings-kit jag köpt på TGR. Massa roliga klistermärken och små ”kostymer” till äggen som också blev äggkoppar. Vi gick loss och fick till ett härligt gäng ägg till påskbordet.

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Eftersom Viktor inte va med oss idag fick killarna sina ägg tidigare. Jag har två stoooooora ägg till grabbarna så man kan fylla på med lite annat skoj än godis. Dock är dessa helt omöjliga att gömma så det blev en två-stegs-raket. Jag gömde pyttesmå ägg (vilket gav väääldigt roliga – läs besvikna – miner när dom hittades) med lappar i om vart jag gömt dom riktigt feta äggen!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Harrys ägg var fyllt med pruttkudde, ny bok om SuperCharlie, jonglerbollar, fettopennor och en världsatlas med klistermärken. Och godis förstås.

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Viktors ägg är kanske det fetaste någonsin – en ny Ipad air fanns där i och jag tror fasen ungen höll på att börja gråta. SÅ lycklig. Nu är det ju kanske inte per definition HANS men vi har två paddor när vi åker på semester och den Viktor haft passerade bäst-före för bra länge sedan. Han behöver den för skolan också så det var dags för en ny. Lycklig kille kan jag säga. Han fick dock också en ny bok (han är en läslus vilket mamma är sjukt nöjd över) och såklart egna jonglerbollar. Nu jädrar ska vi lära oss hela familjen!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Mitt ägg var sjukt bra för midjemåttet.Finaste klockan!!!! Fick dock ett PROPPAT godisfyllt ägg av svärmor så midjemåttet är kört ändå. Men jag kommer ha snygg handled när midjemåttet når nya bottennivåer.

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Påsken är ju inte riktigt över än men vi kör ju VM i födelsedagar också. Fredrik fyller ju idag så vi har även hunnit sjunga och öppna presenter. Av oss fick han en väska, böcker, parfym och ett tidningsställ (ok jag erkänner, just tidningsstället kanske jag ville ha mer än Fredrik men jag fick en verktygslåda i julklapp förra året så vi är kvitt). Av mig fick han även biljetter till musikalen Book of Mormons, en middag på Kasai och så stannar vi över på hotell. Detta är på fredag vilket ska bli supermysigt. Alltid härligt med lite småäventyr bara vi.

  • Livet

    Harry 6 år

    Idag är vi uppe med tuppen – vårt minsta hjärta fyller 6 år!!!

    Stort Grattis på födelsedagen Harry! 

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Älskar att trycka upp en kamera i nyllet på stackare som är heeeelt nyvaken. Men en liten kille som fyller 6 år ställer mer än gärna upp på mammas tokigheter. Det finns ju paket. Då gör man vad som helst!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Nån som inte var riktigt lika lycklig över att bli uppdragen ur sängen på en ledig dag är storebror. Va tvungen att ta med den här bilden för han ser såååå bedrövad ut. Riktigt så här illa var det inte men minen är fantastisk!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Vad Harry inte vet än är att huset snart fylls med familj. Fyller man på en ledig dag passar man på att köra en riktig brakfrukost med familjen för att fira lite extra. Dags för mig att börja preppa!

    Harry fick lite blandat i år – en transformers av Viktor (bästa presenten enligt Harry – SOM han önskat sig den), Spel, pysselböcker, lavalampa och en låda lego av oss. Det finns en liten specialare till den där legolådan men den får ett eget inlägg senare idag…

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

     

  • Annes Tårteria

    Mormors tårta

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Tårtan vi åt efter mormors begravning. Den kanske viktigaste tårtan ever. Den här tårtan är såklart gjord på rulltårta efter mormors recept och fylld med määäängder av smultron. Vad annars liksom?!

    Mormor var blå. Alltid blå. Så även om blå rosor inte är det vanligaste fick det bli det i alla fall. Jag gör sällan såna här tårtor så jag är långt ifrån proffs på blommor. Men jag tror mormor skulle gillat den. Mycket bär. Extra citron i rulltårtan och inte för mycket grädde. Precis som hon ville ha det.

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Till min ”hjälp” imorse hade jag såklart Harry. Han ÄLSKAR att baka. Som alltid är det ju provsmakning han ägnar sig mest år men han har blivit riktigt duktig på marsipankonst och sockerblommor. Så himla kul att han vill hänga med mig i köket. Tänk tänk tänk om han fortsätter och blir bakare med mig. Vilken lycka!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Lägg gärna märke till hur noga han är med utstickarna. I perfekta rad och på ”hatten” så att dom står upp och han ser vilket mönster det är. Sötnos!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

     

     

  • Livet

    Mormor är hos Morfar

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    Bara den allra närmaste familjen var med i Stillhetens kapell idag. Prästen var fantastisk – så varm och personlig – och gjorde begravningsgudtjänsten intim och mysig. På något sätt var det inte jobbigt, det blev ett så fint avsked och nu får mormor äntligen träffa morfar igen.

    hjarta-2-

    IMG_5165

    Jag trodde inte man fick ta bilder men det var helt ok så jag kunde såklart inte låta bli. Mammas och pappas blomma är lägst till höger, min mosters i mitten och så den mindre buketten från oss.

    Prästen pratade lite om mormor och han fick till det så perfekt. Om landet och smultronen. Om det gula litermåttet hon alltid hade på sina dagslånga jakter på bär. Om hur hon var ekonomisk till tusen och vände på morfars skjortkragar när dom blivit nötta. Hur hon fanns där. Alltid. Bästa finaste mormor.

    Tittar du ner, Tittar vi upp

    IMG_4225 2

  • Livet

    Påskpyntat

    Cyklingen igår gjorde att allt annat liksom stannade av – men innan sensationen fixade jag och Harry lite påskpynt. Vi har ju lite påsklov så vi hade hela dagen på oss att bara mysa och piffa hemma. Idag är det ju tyvärr dags för betydligt tråkigare och sorgligare saker men det tar vi när det kommer.

    IMG_8275

    Harry fick ett eget påskris som han dekorerade helt själv. Blev väldigt fint måste jag säga. Mamman är mycket nöjd över att han sätter dekorationerna med lagom avstånd och blandar storlekar och sånt jämt. (ja jag går runt och smygändrar annars – det måste var jämt!)

    IMG_0876

    Riset tillsammans med lite av vårat hemmafixade pyssel och en korg med påskägg får välkomna gäster i hallen under påsken. Jag har lite påskris och annat i matrummet men det blev ingen bild på dom.

    Självklart måste det påskas ute också. En buske fick sätta livet till när vi gick all in med fjädrar. Fint är kanske inte rätta ordet men mysigt är det alltid med piff inför helger. Älskar alla högtider – spelar ingen roll vad det är. Kan det firas (och framför allt piffas) är det grymt. Love it!

    IMG_8291

  • Livet

    HAN CYKLAR

    Harry är en modig och rätt kaxig kille. Vågar det mesta – åker all världens karuseller, hoppar och far, sparkar allt vad han kan på varje fotbollsträning och är alltid först, snabbast, högst och längst rent allmänt. Men sen har vi haft akilleshälen, det stora mörkret som han bara VÄGRAT. Cykla. Han har varit livrädd. Vägrat allt från sån där gå-cykel till 3-hjuling och knappt vågat cykla på med stödhjul.

    IMG_6122

    Sjukt nöjd och stolt kille som äntligen lurat ut hur man får den där vingliga tvåhjulade saken att gå framåt. LYCKA!

    Vi har låtit åren gå och tänkt att när ”han ser andra cykla får han väl fart” men icke. Vi har bytt cyklar, tjatat, inte tjatat, mutat, hotat (ja, alla såna där ”bra” och ”pedagogiska” metoder…) men inget har funkat. Han har bara vägrat, gråtit och varit helt på riktigt skiträdd. Så vi la ner förra året. Sket i att säga ett ord. Han har sparkat vidare på sin kick-bike (den är han en fena på) och tyckt att livet va finfint.

    Men nu var det alltså dags igen. Nytt år. Nytt försök. Vi testade i veckan. Katastrof och krokodiltårar. Med stödhjul. Utan stödhjul. Alla mutor och hot ännu en gång. Återigen lät vi det vara. Tills idag. Ytterst motsträvigt fick jag med mig ungen ut på gatan, fick upp honom på cykeln och försöööökte hålla mig cool och lugn (ja, jag har en förmåga att brusa upp en aning… men bara lite). Han ramlade efter ungefär 15 cm och fick ont i benet och träningsvärk i tummen (ja, det var hans exakta ord – han är vältalig och full av fina undanflykter den unge mannen). Men mamman gav sig INTE. Denna gång skulle han fasen cykla. Han KAN ju. Han vågar bara inte. Så – dags för det ultimata hotet.

    ”Harry – vet du.. att om man inte kan cykla när man fyller 6 år kommer alla andra barn skratta och retas. ALLA 6-åringar kan cykla” (Mamma kommer inte till himmelen, det är en sak som är säkert. Hur många lögner kan man få med i en mening liksom.. ) Men effekt fick jag! Harry tittade på mig. Torkade tårarna. Bad mig putta igång honom. Och så cyklade han! Från ingenstans bara cyklade han. HAN CYKLAR! Helt själv. När han väl fick stopp på cykeln såg han minst lika förvånad ut som jag. Oklart om hans min var för att han cyklade eller för mammans spontana glädjetjut som förmodligen hördes över halva kvarteret. Men han cyklar. Efter första chocken lagt sig cyklade vi runt runt i området i över en timma. Han är SÅ stolt. Jag är troligen ännu stoltare.

    Ovan den andra turen – första finns tack och lov inte på film med tanke på mina egna ljudeffekter… 

    När pappa kom hem hann vi knappt äta middag innan det var dags för en tur igen för att visa de nya kunskaperna. Han ler från öra till öra och fick mig att lova att vi ska ta en ny sväng direkt efter frukost imorgon. Älskade unge. Han växte 5 cm idag och är nu mer redo än någonsin för att fylla 6 på fredag. Med 3 dagars marginal kommer han INTE bli en 6-åring som inte kan cykla. BAM!

  • Livet

    Bra start


    Efter fredagens FRUKTANSVÄRDA händelser som nog färgade allas helg känns det här sms:et som en bra start på måndagen. Någon mår förhoppningsvis bättre och blodet jag gav i förra veckan hat kommit till användning! 

    Den här jobbveckan är bäst ever – den består av idag. Sen är den slut. Så det är typ fredag idag. Härligt! 

    Den här veckan i övrigt innehåller verkligen högt och lågt. Harry och Fredrik fyller år och vi ska fira påsk. Det är på plussidan. Men – den innehåller också mormors begravning som kommer bli riktigt tuff. 

    Nu är det dags för veckans första och sista frukost-före-jobbet. Ha en underbar måndag! 

  • Maten

    Bubbel och Smörgåstårta


    Ikväll har vi haft anledning att fira lite! Fredrik har fått till en finfin affär på jobbet och då har man förtjänat smörgåstårta och bubbel! 

    Fick ju svänga ihop smörgåstårta på ingen tid alls (hämtade på dagis 16.30 och hade smörgåstårtan klar 17.30) så utseendet är kanske inte det bästa jag lyckats med. Smakerna var det dock inget fel på – leverpastej i botten, mimosa och rökt skinka i mitten och räkröra överst. Sen på med allt jag hittade hemma! Mums! 

  • Livet

    Huvudvärk och psykologdag

    Igår startade jag dagen med att köra en halvmil PW/jogg före frukost. King of the world liksom. Idag – not so much.

    minion2

    Skulle ha en bild och sökte på huvudvärk. Detta är så mycket bättre.
    Några väl valda ord från Minionerna…

    Vaknade med min, numera alltför ofta återkommande, huvudvärk. Det är spänningshuvudvärk. Sån där härligt ilande känsla ner i nacken som liksom gör att allt från ljud till ljus vidrigt. Det bästa är att det enda som på riktigt hjälper är att röra på sig. Mycket. Och det enda man absolut inte pallar är – tadaaa – att röra på sig. Lösningen blir att jag masar mig upp, värmer en sån där värmekudde, kladdar på voltarenkräm och sen vankar som ett lik fram och tillbaka hemma. Böjer lite här, sträcker lite där. Helt värdelöst. Det brukar inte släppa förrän efter lunch nångång så det är bara att härda ut.

    Sjukt opeppande inlägg idag. Men vad gör man. Ibland spelar det ingen roll hur pepp man vill vara när kroppen ger en något annat. Jag försöker att alltid vara glad och positiv. Alltid se det roliga i saker och försöööker att leva i nuet och allt det där. Men fy vad svårt det är ibland. Eller ja, rätt ofta om vi ska vara ärliga. Jag är en ältare som har svårt att släppa saker. Jag är dessutom en extrem känslomänniska som har känslorna utanpå kroppen. Funkar sådär när man har som intuition att lura alla om att man är skitpositiv och tycker att livet leker alla dagar i veckan.

    minion

    För att få lite hjälp att sortera har jag faktiskt tagit hjälp av en psykolog – det är inget som jag skrivit om här tror jag. Via vår sjukförsäkring på jobbet har jag fått komma till Sophiahemmet och en psykolog där. Jag kan ju inte låta bli att tycka att det är hyggligt pinsamt att säga det högt. Men jag tror helt och fullt (egentligen) att alla skulle må bra av att rota runt lite på insidan någon gång då och då.

    Även om jag tycker det är skitjobbigt att gå dit, och allt som oftast är sur när jag går därifrån (hon ställer sjukt utmanande frågor så jag snackar ju mot mig själv och får alla mina idéer kullkastade mest hela tiden) blir det på något märkligt sätt liiiite mer ordning och reda vartefter. Saker får perspektiv och någonstans långt där inne släpper jag saker jag inte kan göra mer åt eller ändrar mitt synsätt som jag förut trott jag ALDRIG skulle kunna ändra.

    Det finns såklart (tyvärr) lite värre spöken i garderoben än bara vardagsstress som är de primära skälen till psykologhjälp men dom får vara kvar i garderoben och kommer inte komma fram här i bloggen…

    minion 3

    Det är sjukt jobbigt att gå i terapi. Usch – tycker egentligen inte om det ordet, jag börjar om. Det är sjukt jobbigt att gå till någon och jobba med sig själv. Det låter bättre! Det är jobbigt. Det är påfrestande att bli ifrågasatt, utmanad och granskad in i det mest privata. Men det är också sjukt skönt. Det är extremt förlösande på nåt vis att säga dom där sakerna man inte sagt till en enda människa förut. Och dessutom få någon form av respons. Hon är ju proffsig så hon lägger aldrig värderingar eller säger om det är rätt eller fel men det behövs liksom inte. Tanken är ju ändå att det är jag som ska komma på MITT svar.

    Ungefär vid lunch är det drabbning idag – haha vi får väl se om det blir nattsvart depp ikväll eller om jag får energi till en ny halvmil. väl

%d bloggare gillar detta: