HAN CYKLAR

Harry är en modig och rätt kaxig kille. Vågar det mesta – åker all världens karuseller, hoppar och far, sparkar allt vad han kan på varje fotbollsträning och är alltid först, snabbast, högst och längst rent allmänt. Men sen har vi haft akilleshälen, det stora mörkret som han bara VÄGRAT. Cykla. Han har varit livrädd. Vägrat allt från sån där gå-cykel till 3-hjuling och knappt vågat cykla på med stödhjul.

IMG_6122

Sjukt nöjd och stolt kille som äntligen lurat ut hur man får den där vingliga tvåhjulade saken att gå framåt. LYCKA!

Vi har låtit åren gå och tänkt att när ”han ser andra cykla får han väl fart” men icke. Vi har bytt cyklar, tjatat, inte tjatat, mutat, hotat (ja, alla såna där ”bra” och ”pedagogiska” metoder…) men inget har funkat. Han har bara vägrat, gråtit och varit helt på riktigt skiträdd. Så vi la ner förra året. Sket i att säga ett ord. Han har sparkat vidare på sin kick-bike (den är han en fena på) och tyckt att livet va finfint.

Men nu var det alltså dags igen. Nytt år. Nytt försök. Vi testade i veckan. Katastrof och krokodiltårar. Med stödhjul. Utan stödhjul. Alla mutor och hot ännu en gång. Återigen lät vi det vara. Tills idag. Ytterst motsträvigt fick jag med mig ungen ut på gatan, fick upp honom på cykeln och försöööökte hålla mig cool och lugn (ja, jag har en förmåga att brusa upp en aning… men bara lite). Han ramlade efter ungefär 15 cm och fick ont i benet och träningsvärk i tummen (ja, det var hans exakta ord – han är vältalig och full av fina undanflykter den unge mannen). Men mamman gav sig INTE. Denna gång skulle han fasen cykla. Han KAN ju. Han vågar bara inte. Så – dags för det ultimata hotet.

”Harry – vet du.. att om man inte kan cykla när man fyller 6 år kommer alla andra barn skratta och retas. ALLA 6-åringar kan cykla” (Mamma kommer inte till himmelen, det är en sak som är säkert. Hur många lögner kan man få med i en mening liksom.. ) Men effekt fick jag! Harry tittade på mig. Torkade tårarna. Bad mig putta igång honom. Och så cyklade han! Från ingenstans bara cyklade han. HAN CYKLAR! Helt själv. När han väl fick stopp på cykeln såg han minst lika förvånad ut som jag. Oklart om hans min var för att han cyklade eller för mammans spontana glädjetjut som förmodligen hördes över halva kvarteret. Men han cyklar. Efter första chocken lagt sig cyklade vi runt runt i området i över en timma. Han är SÅ stolt. Jag är troligen ännu stoltare.

Ovan den andra turen – första finns tack och lov inte på film med tanke på mina egna ljudeffekter… 

När pappa kom hem hann vi knappt äta middag innan det var dags för en tur igen för att visa de nya kunskaperna. Han ler från öra till öra och fick mig att lova att vi ska ta en ny sväng direkt efter frukost imorgon. Älskade unge. Han växte 5 cm idag och är nu mer redo än någonsin för att fylla 6 på fredag. Med 3 dagars marginal kommer han INTE bli en 6-åring som inte kan cykla. BAM!

One thought on “HAN CYKLAR

  1. Världens bästa Harpan hahah! Vet inte hur många gånger jag garvat högt sista minutrarna hahah! underbara unge

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s