Livet

Café Facile

 Igår kväll hade jag en sån där kväll man kommer komma ihåg läääänge! 

Mina fina fina tjejer – skruttarna jag började träna när dom fortfarande gick på dagis. Numera är det damer med grymma framtidsplaner, med fantastiska prestationer bakom sig och tjejer jag både imponeras och inspireras av. Mina tjejer liksom. Jag vill ju gärna tro att jag har varit med och petat tillräckligt mycket i deras liv under många år för att kunna ta åt mig en liten liten del av äran för deras framgångar. 

  
Lina, som sitter bredvid mig, är dansare. Den här tjejen är estet ut i fingerspetsarna. Hon är utbildad på balettakademin och har jobbat som dansare i New York. Nu är hon hemma en vända för att samla ihop alla miljoner papper som krävs för att hon ska kunna åka tillbaka till USA med ett artistvisum. 

Erika – blondisen – är vår minsting. Vi kämpade oss igenom murar, väggar och berg av motgångar men överbevisade alla när hon gång på gång knep fina platser på tjusiga tävlingar. Hon avslutade sin konståkningskarriär med en helt fantastisk SM-tävling där hon slutade på fjärde plats. Numera pluggar hon på KTH till något jag inte ens kan stava till. Det är matte på en nivå man som vanlig dödlig inte ens försöker fatta. Hon är den enda av oss som i sann konståkningsanda fick sin hockey-spelare. 

 
Och så Emma då. Min jämnlike i så mycket men ändå är vi ljusår ifrån varandra. Det här är tjejen som knappt har en näsa för allt skinn. Hon far jorden runt och har en titel på sitt visitkort vid 25 års ålder en annan bara kan drömma om. Det blev marknadsföring hon satsade på och jag skulle fasen inte bli förvånad om den här donnan styr och ställer i väl valt styrelserum på nån av de riktigt feta koncernerna om 10 år. Nu packar hon väskorna och drar till Australien en sväng till för att hitta nya utmaningar… 

Jag kan inte med ord beskriva hur stolt jag är över dessa tjejer! Alla tre kör sitt race. Och det med besked. 

En av oss saknades dock. Den tjej som valde samma väg som jag – familj på hemmaplan. Vår fina fina Paulina. Den som höll reda på oss alla, såg till att vi värmde upp och stretchade. Hon är gift med sin Johan idag och har två underbara små döttrar. Hon bor inte i Stockholm längre och det är också enda anledningen till att hon inte var med på middagen. 

Dessa tjejer har stora platser i mitt hjärta och om så samtalet kommer från USA, Australien eller bara från Häägvik så släpper jag det jag har för händerna och åker. Finns inget jag inte skulle göra för er! ❤️
Oj! Snacka om att sväva ut.. Men till det jag skulle skriva om. Café Facile. Erikas pappa äger denna pärla! Grym mat, mysigt ställe och såååå värt ett besök. Men boka bord – stammisarna är många och det är fullt mest för jämnan! 

   
Jag tänker inte ens skriva om min skaldjursrisotto. Gå bara dit och ät den. Ljuuuuuvlig!

 
Jordgubbssuffle med glass. Japp. Där satt den! 

Anne Werner heter jag som driver den här lilla bloggen. Den handlar om mig och min familj. Den handlar om allt jag tycker om, tycker är fint, tycker om att göra och så lite om vad jag tycker rent generellt. Här samlas recept, bakning, lite pyssel, hus och hemmafix och såklart massor om min fina familj och vad vi gör för att vår vardag ska bli så mysig som möjligt. Vi gör vad vi kan för att vår vardag så mysig och härlig som det bara går. Vill du ha kontakt med mig? anne.werner2@gmail.com

Kommentera

%d bloggare gillar detta: