När pappan är borta

Medan pappan är ute och gör stan med polarna har vi lyx-mys-kväll här hemma. Tacomiddag följt av lördagspåsar! 



Ikväll innehållande lite godis, något läbbigt Spider-Man-godis som sprakar sönder hela munnen när man äter det och varsin bok. Lasse-Maja till Viktor och en pirat-pusselbok till Harry. 



Harry sopade banan med både Viktor och mig på dino-spelet så vi bestämde oss för att byta våning…

Och göra om hela vardagsrummet uppe till sovrum! 



Dubbla TV-apparater (vi har lite tekniska problem så det kollas film/TV-spel på den stora och kollas vanlig TV på den lilla) och utbäddade sängar. Nu ligger vi här och kollar På andra sidan Häcken och sen köööööööör viiiii Mello för hela slanten.



Juica

Efter sjukdom och elände är det dags att boosta med lite nyttigheter. Framöver blir det maaaassor av goda och nyttiga juicer! 



Mitt enda köp på Bok-REAn i år – Renée Voltaires underbart vackra ovh receptfyllda bok. Det bara sprakar  av C-vitaminer och antioxidanter! 

Morgonens ingredienser – selleri, äpplen, lime och ingefära! Allt EKO förstås! 



Recept – ger ca 5 dl juice

5 äpplen

6 stänger selleri

2 skalade lime 

2 cm skalad ingefära

Tvätta selleri och äpplen noga och kör sedan allt i en råsaftscentrifug. I med några isbitar och servera i fina glas! 





2 stora glas senare känner jag mig nog liiite piggare ändå! Gott var det hur som helst! 

Fjärilshuset

I det här hemska kalla, vidriga vädret behövde den här familjen lite värme. Det hittade vi på Fjärilshuset. Sådär 27 grader varmt och typ 2000% luftfuktighet. Lagom varmt. Pust! 🙂

Vi, eller rättare sagt barnen, fick ett besök på Fjärilshuset av min moster med man i julklapp. Passade perfekt för lite sportlovs-familije-mys.

IMG_4005 IMG_4007 IMG_4008 IMG_4017 IMG_4018 IMG_4022IMG_4028

Så spännande för killarna att fjärilarna (som typ är stora som hus) flög fritt. Dom kom sjukt nära och vi hittade även ett ställe där ett gäng satt och mumsade på bananer. Harry fastnade för de stora Karparna så där stod vi en bra stund och kikade. Alla små gångar, stigar och broar är ju som gjorda för ungarna.

För egen del skulle jag kunna tillbringa hela dagen bland alla vackra fjärilar och fota men kameran som kom utifrån kylan och in i den fuktiga luften immade igen totalt. Fick trots allt några bilder som blev ok.

Numera har ju Fjärilshuset även massa firrar modell större. Häftigt! Dock kändes det ENORMA akvariet rätt så tomt. Såklart är hajarna grymt coola, och min personliga favvo är rockan som ser ut som den flyger när den simmar, är mer än sevärd men jag hade velat ha meeeer. Mer fina fiskar, mer på botten och något som liksom gav lite mer liv åt det hela. Men visst är vithajen maffig – inga frågor på det.

IMG_4033 IMG_4042 IMG_4055

Haha – älskar Viktors min på den här bilden. Snacka om att inte vara med på banan om att någon tar kort!

IMG_4056

Ja, det här var Fredriks favvo. Och ja, dom gör precis det man tror. Och ja, herren där bakom gapar för full hals och för varje.. ehm.. stöt, kom ett förvånansvärt högt pip-tjut. Trodde det var barnvänlig underhållning på Frärilshuset 🙂

IMG_4061

Tack snälla för julklappen! Mycket uppskattat!

Nattjästa frallor

Doften av nybakat. Smöret som smälter på den alldeles varma frallan. Nykokt kaffe. En god ost.

Det är receptet på en bra start på morgonen.

För att få denna uppenbarelse på morgonen behöver man bara lägga en liten liten stunds arbete kvällen innan – kalljästa bröd är nämligen lösningen på detta hur-man-får-nybakat-till-frukost-utan-att-gå-upp-i-ottan-problem. Busenkelt. Och sååå gott.

IMG_3999

Detta recept ger 10 alldeles lagom stora frukostfrallor

25 g jäst

3 dl ljummet vatten

2 msk olivolja

1 msk flingsalt

1 msk honung

2 dl rågmjöl

5 dl vetemjöl (Gärna Manitoba Cream eller vetemjöl special)

frö till garnering (jag hade svarta sesamfrön idag)

Gör så här:

Häll ljummet vatten och olivolja i bunken till bakmaskinen.
Lös upp jästen i vattenblandningen och rör sedan ner salt och honung.
Starta maskinen och häll ner en dl mjöl i taget, spara lite till utbaket.
Forma 10 frallor och lägg på en plåt med bakpapper. Låt vila 10 minuter.
Plasta in plåten och låt bröden kalljäsa i kylen över natten.
Pensla frallorna med vatten och strö frön över.
Grädda på morgonen i 200 gr i ca 20 min.

IMG_4000 IMG_4004

Idag är jag och killarna hemma – vi skulle gjort massa sportlovskul men får ta det lite lugnt istället. Just nu kollas det Ninjago på TV och jag har lovat någon god lunch. Känner jag mina söner rätt blir det något från kvarterskrogen här i närheten. 🙂

Det här med kräk

Jag har vaknat till världen igen. Har till och med ätit lite och duschat. Känner mig mer eller mindre som människa igen. Toktvättar ALLT här hemma efter dessa dagars magsjuka. Jag har alltså tagit hand om Harry som kräkits, tvättat kräkkläder och dessutom kräkts själv. För er alla andra är ju det här såklart inte på något sätt trevligt eller så men för mig är det lite av en livsavgörande händelse som skett dessa dagar.

När jag började jobba efter att ha varit mammaledig tog jag mig ju en titt på den där berömda väggen man kan springa in i – och för mig utvecklade sig stressen till en total fobi för kräk, illamående och sjukdom. Det började med att jag bara mådde illa, trodde jag höll på att bli sjuk. Jag mådde illa så fort jag skulle göra något eller hade en tid att passa. Det blev värre och värre och till slut mådde jag illa precis hela tiden. Jag började med massa fuffens beteende, tvättade händerna 100 gånger om dagen, spritade händerna, spritade barnens händer, skala ALLT som gick, åt inte saker, åt inte ute.. Ja, ni fattar.

När vi till slut fick skicka hem gäster vi bjudit, ställa in saker vi skulle göra och när jag inte ens kunde gå in på dagis för att hämta Harry insåg jag att det var nog. Dags att söka hjälp. (Måste också ta till protokollet att Fredrik var HELT fantastisk under hela den här perioden. Han försökte hjälpa på alla sätt men vissa saker klarar man inte själv. Till slut blev det här för mycket för oss båda). MASSOR av timmar senare hos först en kurator som sen skickade mig vidare till en psykolog och en hel genomgången behandling för fobi blev jag ”utskriven” för ca ett år sedan. Sedan dess har det hela tiden blivit lite lättare och lite bättre. Jag fick lära mig att jag inte var sjuk på riktigt, att jag inte skulle kräkas eller bli magsjuk. Jag fick lära mig att göra alla dom där sakerna som jag tyckte var så hemska. Jag har lärt mig sänka mina krav och förväntningar på mig själv. Insett att det är helt ok att ta genvägar ibland – allt behöver inte vara perfekt – gästerna kommer tycka om att vara hos oss även om det inte är perfekt städat och varenda detalj är hemmalagad.

Det är fortfarande flera gånger i veckan jag får stanna upp och använda mig av de verktyg jag fick i terapin men en sak har fortfarande inte inte hänt – förrän i söndags. Jag kräktes. Något jag har haft ångest för precis varje dag sedan augusti 2012. Jag överlevde. Såklart jag gjorde. Och det var inte så farligt. Inte på långa vägar så hemskt som jag trott. Jag vet ju att jag förstorat det här till helt abnorma proportioner. Och jag har väntat. I ren panik.

Nu idag är jag på väg att bli bättre, har ätit lite och sitter uppe. Idag insåg jag plötsligt – jag är frisk.

Min psykolog förklarade för mig för ett år sedan att jag har alla verktyg för att bli frisk men att jag inte kommer bli frisk förrän jag faktiskt kräks. Vissa terapeuter låter till och med människor som behandlas för kräkfobi äta något slags sirap för att man ska kräkas. För att bli helt frisk måste jag alltså faktiskt bli magsjuk och ligga där på badrumsgolvet och inse att jag överlever. Låter fånigt men med diagnosen Stressrelaterad ångest – så heter tydligen den där väggen på fackspråk – så är det ungefär där man är, det är så fruktansvärt vidrigt och man mår så in i helvete dåligt, att det är på nivå överleva man är.

För två år sedan kunde jag inte ens gå in och hämta Harry på dagis – personalen kom ut med honom. I söndags hade vi magsjuka här hemma och jag fixade det. Lugnt och fint. Utan några som helst problem. Jag är frisk. Idag är jag faktiskt frisk. Både från magsjukan och nästan 2,5 års hjärnspöken. Idag är en förbannat bra dag!