Livet

Bajssnack deluxe

 

I morse tog vi bajsämnet till nya höjder. Jag skulle precis gå ner och göra mig klar medan Harry och Fredrik stannade uppe för att Harpan skulle bada. Han skulle egentligen gjort det igår kväll men eftersom vi tog en tur till Sollentuna C för latmiddag blev det inte av. Lillfisen hoppade i badet nöjd som alltid och jag går ner för att klä på mig och åka till jobbet. Bara minuter senare hör jag Fredrik ropa på mig med en viss, ska vi säga stressad, underton. Jag svarar men han hör mig inte så jag hör snart ett nytt lite mer skakigt och stressat ”Annnne!” Inser att det är dags att börja röra mig uppåt och svarar igen. Nu går min käre sambos röst upp i en liten falsett och jag får order om att komma upp NU!

 

När jag kommer in i badrummet möts jag av Harrys glada leende och Fredriks lätt panikslagna ansikte. Mitt i badkaret står Harry. Och runt honom simmar bajskorvar i olika kvalité. Vi behöver ju inte gå in på detaljer men ni ser det framför er va? En liten kille som är så sjukt nöjd över att ha bajsat. Mamma och pappa blir ju alltid glada och säger att han är duktig när han bajsat. Nu kom bajset inte i nån varm äcklig blöja utan försvann direkt. Dessutom simmade korvarna i badkaret. Det är ju jätteroligt! Undrar varför pappa ser så sjukt oglad ut!?

 

Min första impuls var självklart att hämta kameran men Fredriks min sade klart och tydligt att det kan vara det sista jag gör i livet. Så mycket jag klarar kräk – så mycket klarar Fredrik bajs. Det vill säga inte alls. Speciellt inte på morgonen. Fredrik får upp Harry ur det numera rätt urlakade bajsvattnet och ställer honom på golvet medan jag hurtar ner efter städpryttlar. Proppen åker ur karet och jag står och håller mig lite för skratt när Fredrik desperat försöker få upp mattan med sugproppar med en leksakshaj som envist piper vid varje tappert försök. Vi kan säga så här – ska du få upp en halkmatta ur ett badkar kan det vara en idé att ta något annat tillhygge än en mjuk plasthaj. Till slut är mattan uppe och sista momentet av första saneringsfasen blir att en fullvuxen karl i morgonrock står med toaborsten och mosar det sista av korvarna som fortfarande har konsistens hård nog att benämnas korv. Efter skrubbande med scottesvamp och rengöringsmedel börjar jag min färd nerför trappan igen, lagom till att höra glada tjut från en liten kille som glatt inser att han ska få bada igen. Vilken morgon! Två bad direkt efter varandra och en fribajsning. Snacka om fredag!

Anne Werner heter jag som driver den här lilla bloggen. Den handlar om mig och min familj. Den handlar om allt jag tycker om, tycker är fint, tycker om att göra och så lite om vad jag tycker rent generellt. Här samlas recept, bakning, lite pyssel, hus och hemmafix och såklart massor om min fina familj och vad vi gör för att vår vardag ska bli så mysig som möjligt. Vi gör vad vi kan för att vår vardag så mysig och härlig som det bara går. Vill du ha kontakt med mig? anne.werner2@gmail.com

0 kommentarer

  • Anonym

    Nu fick jag mig ett riktigt gott skratt, kunde se allt framför mig, särskilt Fredriks ansiktsuttryck, skitkul !!
    Mamma

  • Camilla

    Men du, exakt samma sak hände oss i veckan. L och A badade när A klämmer fram dessa härliga rackare. L fick kväljningar och när M frågade "å vem tar hand om det här" så svara jag och L samtidigt "DU"! 🙂
    Underbart liv man lever 🙂

Kommentera

%d bloggare gillar detta: