Livet

Tvångstankar med byxorna nere

Jag har inte manga tvångstankar. Jag är inte en sån som kollar spisen 4 gånger eller räknar rutorna på golvet innan jag går. Men jag har en last. Eller ja, laster har jag många men nu när det handlar om tvångstankar tänker jag hävda att jag har endast en. Toadörrar. Hemma är det lugnt. Men borta. Dessa dörrar man enligt normalt folkvett bör låsa när man ska uträtta sina behov. Jag kollar först en (eller kanske 2) extra gånger utanför när jag ska in innan jag drar i handtaget. Finns ju inget värre än att rycka i en dörr som är låst och veta att det är nån stackare hoppar högt på toasitsen där innanför. Den sura blicken man får när vederbörande sedan låser upp och kommer ut är nästan lika illa. Ja jag vet, det var rött på dörren. Jag kollade bara inte. Det händer inte mig. Jag kollar. Noga!

 

Det var när man var utanför dörren. När man väl tagit sig in låser jag. Och kollar. Trycker sedan ner handtaget för att verkligen säkerställa att dörren inte går att öppna. Kan jag håller jag gärna en hand på dörren också under tiden jag sitter där för att verkligen vara säker på att ingen kommer in. Galet?! Japp. Innan ni börjar forma en bild i huvudet på hur jag halvt ligger över halva rummet för att förhoppningsvis få ner det som ska ut i själva toan medan jag ska hålla i dörren så vill jag klargöra att jag bara håller i om det är såna där pyttesmå offentliga toaletter. (Måste även erkänna att jag uppskattar så små toaletter. Just för att man kan hålla i dörren. Skitsmart ju!)

 

Nu kommer vi då till anledningen till att detta inlägg skrivs. Toaletterna på jobbet. Dom är stooora. Det betyder att inte ens jag försöker mig på konststycket att hålla i handtaget när jag kissar. Det betyder också att jag kollar, drar och låser en (eller ja, kanske 2) extra gånger innan jag sätter mig. Idag var jag sjuuuuukt kissnödig och efter ett långt samtal i telefon med en kund var det bråttom! Jag hurtar iväg till toaletterna, kollar att låset inte visar rött (såklart) och går in. Låser. Sätter mig. Eller? Låste jag? Försent för att göra nåt åt det – kissa var enligt min kropp mer prioriterat än rädda barnen ur ett brinnande hus just då. Jag får helt enkelt hoppas på det bästa. Precis när jag fått på mig kläderna och ska spola…. Precis sekunden efter fullständig förnedring flyger dörren upp. Halvt i luften vänder sig en manlig kollega som ser ut att vara i samma skick jag var i för några minuter sen. Han hinner ut, få igen min dörr, öppna och stänga toan bredvid innan jag ens fattat vad som hände. Så här i efterhand måste jag ge honom lite kred för hur extremt snabb och smidig han var. Han såg ut lite som en katt som håller på att hoppa ner i ett badkar med vatten. Han liksom öppnade, klev in och kom ut igen i samma rörelse. Imponerande.

 

Hade karln kommit in 30 sekunder tidigare så hade han fått se vad ingen människa ska behöva se. Jag hade suttit där med byxorna nere. PINSAMT! Jag har jobbat här i två veckor och har redan varit en hårsmån från att lyckats med det mest pinsamma man kan få till på en arbetsplats. Bra jobbat! För nu kommer jag inte behöva kolla dörren framöver. Inte alls. Jag kommer få planera in i kalendern för att ha tid nog att gå på muggen. Om ett par år kommer jag stå där och låsa 3 gånger, kolla 5 gånger och rycka i handtaget sisådär 4 gånger som en fullblodsgalning. Där kan vi snacka tvångstankar. Nä, självlåsande dörrar. Kan det va nåt?!

0 kommentarer

  • Pia

    Haha detta har hänt mig också, sitter också med ena handen på låset om det går… nu har vi handtag som man viker upp när man låser… då är det svårt att miss om man låst…om man nu inte missat och ser det först när man satt sig och släppt på… då blir det jätte jobbigt:) (har dock inte hänt ännu…)

  • Polly

    HAHAHA!! =D Ja, du hade verkligen tur där! :P. Jag är bara tvungen att berätta om en lustigt toaminne från min o johans tågluff. Tågtoaletterna i Italien är minst sagt äckliga, så jag utvecklade en viss teknik för att nudda så lite som möjligt där inne (och sen dränkte jag händerna i handsprit..bra att ha bacillskräck som sjuksköterska ;P). Jag och johan brukar skämta och säga att jag lärde mig sväva :P. Det gällde att stå hukad över sitsen, men absolut inte nudda den. I och med att tåget var tvunget att vara i rullning för att man skulle få använda toan, gällde det också att hålla balansen, men ändå ha förmågan att slappna av nog för att kissa. Dessutom gick det inte att låsa, så det gällde att ha koordination nog att hålla igen dörren. Detta gjorde jag med två fingrar för att nudda så lite som möjligt. Inte helt lätt alla gånger, så en gång tappade jag taget om dörren som slog upp på vid gavel. Som tur var, var detta sista vagnen, så det enda som fanns åt det hållet var ett fönster och inte en kotte som stod och väntade på sin tur. Men jag fick mig iaf ett gott skratt ;D

  • Gisella

    HAHAHA! Anne! Underbart! Har samma fobi, men våra toaletter på jobbet är "nåbara" tack och lov! Jag ryckte upp dörren för en manlig arbetskamrat en gång för länge sen på ett annat jobb, precis när han höll på att torka sig……den minen var obetalbar. Han liksom bara frös! Som dansstopp ungefär. :o)

  • Johanna

    Så åka natttåg i Thailand i sisådär 17 timmar är nog inget vi kommer göra.
    Eftersom man gör alla sina behov stående ner i ett hål i marken med endast ett duschdraperi runt sig med folk ståendes på andra sidan draperiet och röker!
    Mycket avslappnande kan jag säga. Är evigt tacksam för att jag inte var magsjuk!

    Svar:
    Åhh fyyyy tusan! Det där låter inte som nåt för mig 😀

    Anne

Kommentera

%d bloggare gillar detta: