Livet

Efter ännu en dag på jobbet

Det känns ju så sjukt ovant. Jag jobbar. Heltid. På ett stort kontor. Hjälp!
 
Om nån månad eller två kommer jag nog känna mig hemma och varm i kläderna men än så länge känner jag mig som ett litet barn som hälsar på mamma på jobbet. Det är sååå mycket att lära sig och dom här tre första dagarna har jag känt mig nöjd om jag lyckats gå in i rätt rum och inte försöka gå på toa i postrummet eller hämta kaffe i materialförrådet. Det är kort, koder, passerkort och förvirrade korridorer. Phu!
 
Jobbet – det jag till slut ska lära mig och behärska – verkar jättekul. Mycket omväxlande arbetsuppgifter och en hel del hjärngympa vilket jag gillar. Trevliga kollegor och finfint kontor. Jag har eget rum numera med sjöutsikt minsann.
 
Det bästa (hittills) är att man inte kastas in i jobbet. Man förväntas vara självgående efter ca ett halvår. Från jobb jag varit på tidigare har man kanske fått en halv dag eller så innan man ska börja jobba själv. Här får man lång tid på sig vilket känns som en förutsättning för jag har nog aldrig haft ett jobb där det är så mycket specialare, undantag och oklara fall. Men det kommer väl en dag när jag sitter och lär ut allt det här till någon annan stackare. Åhh vad jag ska vara pedagogisk och lugn!
 
Lite tv dåra innan det är dags att hälsa på herr kudde. Att gå upp klockan 6 på morgonen är inget jag är van med…. Gäsp!

0 kommentarer

Kommentera

%d bloggare gillar detta: