vad säger man?

Grattis?

En liten idol-Anna i röda Converse och en gammal hederlig musikal-ylle-Jöback i två tryckare.. Det var det bästa den här kvällen hade att bjuda på i musikväg.

Tja, det var väl dom minst dåliga men herregud! Vad har hänt med svensk musik? Eller egentligen är det elakt att anklaga svensk musikindustri för det här. Dom låtarna som kommer med i melodifestivalen går nog inte riktigt via samma kanaler som ”övrig svensk musik”. Den övriga svenska musiken måste jag säga håller rätt bra nivå – mycket bra görs av våra inhemska artister. Det är därför så spännande att varje år konstatera att man har lyckats få fram så in i helvete dåliga låtar till det som ska vara sveriges största musikhändelse. Och vad gör dom ”riktiga” artisterna där? Nu kom ju Jöback till Globen, men ger det så mycket pengar att det är värt att vara med?Är det värt att ställa upp, blir mer eller mindre utskrattad och få läsa att låten får 1 + i DN, aftonbladet och Expressen?

Ta Pernilla Wahlgren – Toksuccé med Bruden som visste för mycket, förmodligen feta pengar för hårfärgsreklam och ännu lite mer för all reklam och PR hon drar in genom att finnas i vartenda nummer av varje skvallertidning som trycks. Gör grymma framträdanden på sommarscener runt om i landet år efter år. Varför ställer hon upp? För att misslyckas och komma till andra chansen? (Utgår från att hon inte hade nått annat än en globenbiljett och i långa loppet en total vinst som mål) Gör hon det för att få några extra minuter i TV? För snälla, säg inte att det var för att framföra en exakt likadan dänga som hon gjorde på tidigt 90-tal. Snälla säg att det inte var för att hon verkligen trodde på låten… Hon har nämligen försökt, försökt, försökt och nu försökt igen. Jag tar bort Picadilly circus av flera anledningar, dels för att hon var typ 12 och dels för att den är en kultlåt numera (kom 4:a för övrigt). Vidare fick hon inte ens en placering -91 med nån låt som heter Tvillingsjäl (har nån hört den ens?) och sen topplaceringen 2003 med Let your spirit fly (med Jan johansen) där dom faktiskt kom 2:a. Men då efter 2 fame-factory-färskingar med det fyndiga bandnamnet Fame.
Nu i år tänkte Pernilla:
 – jag satsar igen och gör nått jag aldrig gjort förut! Eller nej, jag gör exakt samma som jag gjort ett par gånger förut och hoppas på mirakel! Ja! Vilken idé! Och vänta, för att alla ska känna igen mig tar jag även på mig en likadan klänning som jag brukar…

Kort, gult/guld funkar i alla lägen! eller?

Men va fan, det funkar ju. Jag tittar, varje år. Jag reagerar – varje år. Jag lyssnar på låtarna om och om och om igen – varje år. Och nu har just lagt en halvtimme på den här damens deltagande genom åren. Fan. Då kanske det är värt det för dom. Dom där riktiga artisterna. Typiskt, att jag gick på den lätta..

Och om jag bytte kanal när Jöback sjöng? Givetvis! Hejjade på Kalla till en mer än ok 6:e placering på 30 km klassiskt. Inga paljetter och ljusshower där inte. Blod, svett och tårar. I like!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s